Världens äldsta ingenjörsvetenskapsakademi

100 år av teknologi i mänsklighetens tjänst

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) kom till i en tid då Sverige stod inför utmaningar som på många sätt liknar dom vi ser idag. År 1918 tar första världskriget slut efter att ha lamslagit Europa i över fem år. Det råder energikris. I många länder har en långsam elektrifiering av samhället påbörjats, men i Sverige är industrin starkt beroende av stenkol som till största del importeras från utlandet. Under kriget, då konkurrensen om kolet varit stor, har det visat sig hur bräcklig den svenska energisituationen är. Det behövs nya energilösningar och det behövs en fristående aktör som kan driva den teknologiska utvecklingen framåt. Frågan tar sig hela vägen upp i riksdagen och den 24 oktober 1919, ett knappt år efter krigets slut, kan kung Gustav V klippa snöret till IVAs lokaler på Grev Turegatan i Stockholm. Världens första ingenjörsvetenskapsakademi är född. Bakom initiativet står dåvarande chefen för industribyrån på Kommerskollegiet, Axel F Enström. Han blir akademins första verkställande direktör.

En plats för forskning och framsteg 

IVA utvecklas snabbt till en viktig arena för forskare och andra intressenter som tillsammans vill verka för att, som det då står i stadgarna: ”befordra teknisk-vetenskaplig forskning samt därigenom främja den svenska industrin och tillvaratagandet av landets naturtillgångar”. Till en början ligger mycket fokus på energifrågan. Men till akademin knyts ledamöter inom många olika expertområden, som samtliga anses viktiga för att kunna tackla de framtida samhällsutmaningar som Sverige står inför.

Som ett exempel skänkte Hjalmar Sjögren, en välrenommerad professor i mineralogi och geologi, genom sin fru Anna Nobel, ett värdefullt bibliotek till IVA för att användas som en resurs för forskning och utbildning. Donationen bestod av cirka 10 000 volymer: böcker, nytryck, kartor och manuskript. Av de totalt cirka 3 600 boktitlarna i Sjögrensbiblioteket kan närmare 600 anses betydande. Omkring 100 av dessa böcker är särskilt sällsynta och/eller värdefulla och redogör ofta för tidiga framsteg inom grundläggande vetenskap och astronomi.

Lär dig mer om Sjögrensbiblioteket. 

Ledamöterna delas ursprungligen in i sju avdelningar med fokus på allt från kemiteknik och elektronik till mekanik och skeppsbyggnad.

I början av 1920-talet tar IVA steget från att bara främja teknisk forskning, till att faktiskt också börja bedriva sådan i de egna lokalerna. I akademins källare öppnas år 1923 ett första laboratorium, som snart följs av flera. Under mellankrigsåren bedrivs här forskning kring allt från betong och cement till elektrovärme och effektivare sätt att framställa träkol.

Sveriges första start-up hub

I slutet av 1930-talet har IVAs forskningsverksamhet vuxit så pass att akademin är tvungen att flytta den till större lokaler. På statens provningsanstalt, intill Kungliga tekniska högskolan ges möjlighet att börja bygga en egen ”forskningsstation”. I de betydligt rymligare lokalerna börjar man låta små och mellanstora forskargrupper hyra in sig och få tillgång till laboratorieteknik som annars bara finns på universiteten och på större företag. Det bedrivs teknisk forskning och görs tester kring praktiska tillämpningar av de framsteg som görs. Verksamheten, som slår upp dörrarna 1943 har senare pekats ut som Sveriges kanske första inkubatormiljö för nya teknikföretag. I de rymligare lokalerna finns dessutom möjligheter att bredda forskningsverksamheten. Det börjar bland annat forskas kring säkrare trafiklösningar och nya tekniska lösningar för att rationalisera det moderna hemmet. I skuggan av andra världskriget börjar också Försvarets Forskningsanstalt (FOA) bedriva avancerade experiment inom det uppseglande kärnenergiområdet. I ett bergrum 25 meter under marknivå byggs bland annat Sveriges första atomreaktor som invigs 1954. IVAs driver sin forskningsanläggning ända till januari 1969, då ansvaret för verksamheten lämnas över till andra aktörer.

De ekonomiska vetenskaperna tar plats

IVAs koppling till industrin och näringslivet var stark redan från starten. År 1950 förstärks den ytterligare när IVA bildar ett Näringslivsråd bestående av svenska företag och offentliga verksamheter. Under åren knyts också allt starkare band till de ekonomiska vetenskaperna. Efter många års diskussion kring att etablera en separat ”ekonomiakademi”, beslutar IVAs presidium i slutet av 1980-talet att införliva detta forskningsfält i den egna verksamheten. I och med denna kursändring får akademin omformulera sitt övergripande syfte till att ”främja tekniska och ekonomiska vetenskaper och näringslivets utveckling”.

Under åren växer även IVAs internationella engagemang. År 1981 tas initiativ till att inrätta systemet med Sveriges Tekniska Attachéer. Verksamheten, som idag är en del av den statliga myndigheten Tillväxtanalys, går ut på att IVA börjar placera ut medarbetare på ambassader runt om i världen. Deras uppgift är att bevaka och rapportera hem om den tekniska utvecklingen i de olika länderna.

Fortsatt fokus på framtidens utmaningar

Under åren har IVAs verksamhet fortsatt att växa och utvecklas. I takt med att samhällets utmaningar och möjligheter har förändrats har akademin gång på gång fått utöka sitt arbetsfält till nya kunskapsfronter – bioteknik, digitalisering, nanoteknologi och cybersäkerhet för att nämna några. Idag består akademin av närmare 1300 svenska och internationella ledamöter fördelade på tolv avdelningar, och ett Näringslivsråd där runt 250 företag och organisationer är medlemmar.

IVA är fortfarande en viktig mötesplats i skärningspunkten mellan forskning, näringsliv och politik. Vårt mål är fortfarande att leverera forskningsgrundad kunskap som kan bidra till en hållbar samhällsutveckling. Och frågan om framtidens energiförsörjning, där vår historia en gång började för över 100 år sedan, står fortfarande högt på vår dagordning.