Från ointresse till engagemang

Ett starkt skolväsende där utbildning vilar på vetenskaplig grund är en förutsättning för att svensk högre utbildning och forskning ska kunna ha en långsiktigt stark position. Ämnesdidaktisk forskning inom STEM, från förskola till högre utbildning, är helt central för att Sverige ska utvecklas som en framstående kunskapsnation.

Regeringens STEM-strategi väntas föreslå både kort- och långsiktiga insatser från förskola till forskning och högre utbildning, med fokus på att tidigt fånga ungas intresse för STEM och lyckas behålla det hela vägen genom utbildningssystemet. Men hur kommer den ämnesdidaktiska forskningen strategin till nytta?

Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté (UVK) bjuder i samarbete med Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) och Kungl. Vetenskapsakademien (KVA) in till detta seminarium om den ämnesdidaktiska forskningens roll för att stimulera elevers intresse för STEM-ämnena i grundskolan.

Program

• Ämnesdidaktisk forskning och STEM. Katarina Bjelke, Generaldirektör Vetenskapsrådet och Pernilla Nilsson, huvudsekreterare för utbildningsvetenskap, Vetenskapsrådet
• Presentation av regeringens STEM-strategi. Hugo Lindgren, Utbildningsdepartementet,
• Undervisningsutvecklande forskning inom STEM-ämnenas didaktik. Maria Andrée, professor i Naturvetenskapernas didaktik, Stockholms universitet. 
• Wisdome – Visualisering för att öka elevers intresse för naturvetenskap och teknik. Anders Ynnerman, Professor i vetenskaplig visualisering Linköpings universitet, ledamot IVA samt akademiledamot KVA.
• Hur vi kan fylla barns och ungas ryggsäckar med mer STEM? Anna Danielsson, professor i Naturvetenskapernas didaktik Stockholms universitet, ledamot i kommittén för utbildning, KVA.
• Diskussion: Hur stimulerar vi elevers intresse och lärande?

Välkommen med din anmälan till seminarium och efterföljande mingel!

Bakgrund
Kunskap inom STEM (Science, Technology, Engineering and Mathematics) är grundläggande för såväl skola som högre utbildning, då de bidrar till kritiskt tänkande, utveckling och innovation. I flera länder har insatser för att förbättra elevers attityder och prestationer inom STEM-områdena inletts. Grundskolan lägger grunden för barns och elevers förmågor och intressen från tidig ålder och gymnasieskolan utvecklar elevernas kunskaper i teknik, matematik och naturvetenskap. Många elever väljer idag att inte läsa gymnasieutbildningar som teknikprogrammet eller naturvetenskapsprogrammet, trots att de ofta leder till goda jobbmöjligheter senare i livet. Samtidigt visar flera internationella undersökningar att svenska resultat inom STEM-ämnen inte ligger i topp.