Grundskolan måste förbereda fler för naturvetenskapliga utbildningar
Sveriges konkurrenskraft är beroende av att fler utbildar sig inom STEM, men i stället ser vi att andelen unga som väljer den inriktningen på gymnasiet minskar. Enligt ny forskning kan en förklaring vara vaga och otydliga kursplaner där matematikens betydelse för förståelse och engagemang har underskattats. Välkommen till ett seminarium där vi tittar närmare på grundskolans betydelse för matematik, naturvetenskap och teknik.
Event information
IVA Konferenscenter, Grev Turegatan 16, Stockholm
Seminariet sänds digitalt.
Webbinarium: Kostnadsfritt
Seminarium: Kostnadsfritt
Sveriges framtida konkurrenskraft är beroende av att fler utbildar sig inom matematik, teknik och naturvetenskap. I ett allt mer teknikberoende samhälle är det också en demokratifråga att fler förstår teknikens och naturvetenskapens grunder, men i stället ser vi att andelen unga som väljer den inriktningen minskar. Svensk grundskola brottas idag med två problem när det kommer till de så kallade STEM-ämnena (Science, Technology, Engineering, Mathematics). Dels att en alltför stor andel av eleverna redan tidigt tappar intresset för ämnena, dels att de elever som bibehåller intresset inte förses med tillräckliga grundkunskaper för att klara kraven som sedan ställs på gymnasienivå.
Diskussionerna om grundskolan i Sverige handlar oftast om begränsade resurser, men inom STEM-området kan otydliga och alltför allmänt hållna kursplaner lyftas som en central svaghet. Exempelvis sägs ingenting om att matematik ska användas för att beskriva samband inom fysiken. Det gör att många elever har svårt att förstå vad en naturvetenskaplig utbildning innebär, eller upplever att det är för svårt för dem. Dessutom finns en kraftig social snedfördelning: elever med föräldrar som har en akademisk bakgrund kan oftare få hjälp och motivation i hemmiljön, medan elever som måste förlita sig helt på skolan inte ges motsvarande utbildning.
Ett sätt att vända trenden kan därför vara att förse grundskolan med tydligare och mer ämnesspecifika läroplaner, i kombination med resurser för att stödja lärarna. Flera länder i världen har strategier för att säkra kompetensförsörjningen inom matematik, naturvetenskap och teknik som börjar redan i grundskolan. Det behövs också här, med målet att förbereda fler elever för avancerade utbildningar och bredda rekryteringen inom STEM. Att vi lyckas med det är helt avgörande för Sveriges framtida välstånd och konkurrenskraft liksom den demokratiska utvecklingen.
Välkommen till ett seminarium där vi tittar närmare på utmaningarna – och de nödvändiga vägarna framåt.
Medverkande talare:
Ola Helenius
professor vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet
Ann-Marie Pendrill
professor emeritus Institutionen för fysik, Göteborgs universitet och Nationellt resurscentrum för fysik, Lunds Universitet
Gustav Blix
policyexpert kompetensförsörjning, Svenskt Näringsliv
Ulrika Björkstén, moderator
generalsekreterare, Vetenskap och Allmänhet
Panel:
Maria Anvret
IVAs Temaråd Kunskap i världsklass, IVAs avd. Bioteknik
Anna Ekström
tidigare utbildningsminister, IVAs avd. Företagande och ledarskap
Åsa Johansson Palmkvist
Researcher, PhD, Vetenskap och Allmänhet
Jonas Nycander
professor vid Meteorologiska institutionen, Stockholms universitet, IVAs avd. Teknikens grunder och gränsområden
David Lindberg
statssekreterare, Utbildningsdepartementet
Kontakt
Per Hjertén
Projektledare
Teknik och ekonomi
Telefon: 0737 - 12 32 86
E-post: per.hjerten@iva.se