100-listan och REACH gav mig nycklarna till kommersialisering
Den 10 maj presenteras IVAs femte 100-lista, som ska underlätta för forskare och företag att hitta varandra för att skapa innovation och nya affärsmöjligheter. Här berättar två av forskarna som varit med på tidigare listor och genom det fått delta i Vinnovas inkubatorprogram REACH i Silicon Valley om värdet av 100-listan.
Genom 100-listan uppmärksammar IVA samtida forskning som har potential att inom överskådlig framtid skapa nytta. Syftet med listan är att underlätta för företag och forskare att hitta varandra för samverkan kring fortsatt utveckling och just nyttiggörande av sin forskning.
100-listan en kvalitetsstämpel
100-listan är ett unikt skyltfönster som underlättar övergången från forskning som affärsidé till affärsdrivande företag. Att ocskå bli utvald till Vinnovas exklusiva inkubatorprogram REACH i Silicon Valley kan ge den där extra skjutsen för att komma ut på marknaden. Hittills har tio forskningsprojekt från IVAs 100-lista fått chansen. Alla har bildat bolag och ägnar nu allt mer tid åt kapitalanskaffning, affärsutveckling och marknadsföring.
– Den exponering som 100-listan ger, har verkligen varit betydelsefull, inte minst som en kvalitetsstämpel. Sedan vi kom med på listan, är det bland annat flera potentiella investerare som har hört av sig och den har dessutom gett oss medial uppmärksamhet, säger Ellen Andreasson, vd för Envue Technologies som utvecklar en ny metod för att studera biologiska nanoobjekt.
Envue startades 2020, året efter anställdes Ellen Andreasson som affärsutvecklare. Idag är hon vd, medgrundare och delägare tillsammans med den forskartrio på Chalmers som ligger bakom bolagets patentsökta mikroskopteknik. I tillägg till att bli antagna till 2022 års 100-lista var Envue ett av de forskningsprojekt som valdes ut till den senaste säsongens REACH-program.
– Det har varit inspirerande, lärorikt och spännande att få ta del av Silicon Valleys ekosystem, en rejäl boost rent personligt, säger Ellen Andreasson. Och jag har förstås knutit många nya värdefulla kontakter. Tack vare REACH kommer tröskeln att ta sig in på USA-marknaden vara betydligt lägre, även om det för Envues del ligger längre fram i tiden.
Ökat självförtroende med REACH
Till skillnad från Ellen Andreasson som redan under studierna i bioteknik var mer lockad av marknadsföring och affärsutveckling än att doktorera, är Nélida Leiva Eriksson djupt förankrad i sin forskarroll. Hennes mångåriga forskning vid Lunds universitet ledde så småningom fram till att hon lyckades ta fram ett veganskt järntillskott som effektivt absorberas i kroppen. Nu arbetar hon intensivt med att utveckla en kommersiell produkt inom ramen för det egna företaget Ironic AB. 2021 kom Ironic AB med på 100-listan och var dessutom ett av de tre första forskningsprojekt som fick åka till Palo Alto och Vinnova Nordic Innovation House.
– REACH-programmet gav mig nycklarna till kommersialisering, mitt synsätt förändrades och jag började bottna i vad som var själva affären i min forskning, säger Nélida Leiva Eriksson. Och självförtroendet växte i takt med att jag började tro på min idé.
Idag, cirka ett och ett halvt år senare, räknar Nélida med att hennes järntillskott ska nå marknaden inom en inte alltför avlägsen framtid.
– Utan 100-listan och REACH hade det gått betydligt långsammare, slår hon bestämt fast.
Antalet forskningsprojekt från 100-listan som valdes ut till REACH 2022 fördubblades jämfört med året innan. Av totalt tio nordiska projekt som deltog kom sex från Sverige. Ett kvitto på att de forskningsprojekt som bedrivs på svenska lärosäten håller hög kvalitet och dessutom har potential för nyttiggörande. Och inte minst att IVAs 100-listor har betydligt fler användningsområden än de mest uppenbara.
Sex forskningsprojekt från REACH-programmet
Den 10 maj presenteras IVA:s lista för 2023, den femte i ordningen och då kommer utöver Envue och Ironic följande fem forskningsprojekt från REACH-programmet att presentera sig:
Empatik AI
Utvecklar AI som förstår multimodala mänskliga känslor och förbättrar kommunikationen genom artificiell empati. Djupinlärningsmetoden kombinerar verbal och icke-verbal kommunikation som möjliggör en djupare förståelse av dynamisk mänsklig kommunikation.
Ulrik Rosenvinge-Thürmer, Stockholms universitet.
Lanterna
Utvecklar teknologier och metoder för att synliggöra genetiskt material såsom mRNA utan att påverka deras naturliga funktion i celler. Detta hjälper farma företag och forskare att snabbare ta fram och utnyttja potentialen av nya genetiska läkemedel både för framtida pandemier och för stora folksjukdomar såsom cancer med hjälp av att bidra med mer representativt resultat i deras analyser. Forskningen har bedrivits på Chalmers av bland andra Elin Esbjörner Winters och Marcus Wilhelmsson.
Felix Mossberg, affärsutvecklare Lanterna.
Wergonic
Belastningsskador utgör ett globalt problem som kostar många nationer omkring en till tre procent av deras BNP. Wergonic utvecklar intelligenta arbetskläder som bedömer belastningsergonomiska risker i arbetsuppgifter. Vidare ger de användaren realtidsfeedback för att individen själv kan förbättra sin arbetsteknik och arbetsmiljö för att förebygga belastningsskador.
Farhad Abtahi, Högskolan i Borås, Karolinska Institutet och
Innobrain
Utvecklar en AI-baserad metod för att automatisera hjärnvågsanalyser för industriella tillämpningar. Innobrain använder sig av Brain-Computer Interface, ett gränssnitt för att kommunicera direkt mellan nervceller och teknisk apparatur. Detta möjliggörs med en plattform som bygger på neurovetenskap och analysförmågan hos nya algoritmer för artificiell intelligens, för att automatisera analyser av hjärnvågor.
Mohammad Davari, KTH.
QT-PIE
Utvecklar en intelligent körbedömningsteknik för att objektivt mäta körfärdigheter. Därmed kan inlärning, undervisning och undersökning av körfärdigheter anpassas för optimal prestanda där vården är ett viktigt tillämpningsområde. Tekniken bygger på forskning om robotars samverkan med människor med hjälp av ögonrörelseglasögon.
Ravi Chadalavada, Chalmers och Örebro Universitet
Ironic AB
Ett bioteknikföretag. IRONIC BIOTECH har en portfölj av patenterade föreningar med en järnupptagningsförmåga som är jämförbar med järnet i kött. De kan användas både som funktionella livsmedel (utvecklade marknader) och berikade livsmedel (utvecklingsmarknader), eller som ett fristående järntillskott.
- Dessa föreningar är resultatet av gedigen forskning och stöds av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien.
- Föreningarna är smaklösa. Denna egenskap ger stor mångsidighet, eftersom den inte kompromissar med smaken. Dessutom är föreningarna stabila vid rumstemperatur, vilket innebär låga kostnader för lagring och transport.
- Ironic Biotechs produkter är bra både för vår hälsa och för vår planet. Vi kommer att få de näringsämnen vi behöver utan de föroreningar som köttproduktionen medför.
