Återvunnen bomull hållbar råvara i nya kläder

Det blev en sensation när Renewcell, under Almedalsveckan 2014, visade upp en gul, stickad klänning gjord av återvunna blåjeans. Det nya materialet döptes till Circulose. Fem år senare lämnade 22 ton bolagets fabrik i Kristinehamn för att bli nya plagg. I mars 2020 fanns de första i butik.

Renewcells patenterade teknik, som gör klädindustrin betydligt mer cirkulär, är framtagen av forskare på KTH. Företaget har kvalificerat sig för en plats på IVAs 100-lista.

Tahani Kaldéus är forsknings- och innovationschef på Renewcell.

– Det här är verkligen fantastiskt. Jag har länge jobbat med nanocellulosa och material från skogen. Att den kunskapen går att använda till något helt annat, som att återvinna bomull, är jättekul, säger hon.

Efterfrågan på bolagets återvunna material är stor. Kapaciteten i fabriken i Kristinehamn räcker helt enkelt inte för att mätta kundernas behov. Därför planerar Renewcell ytterligare en anläggning.

– Vår nya fabrik placeras i Ortviken utanför Sundsvall. Vi tar över en del av lokalerna när SCA lägger ner delar av sin papperstillverkning där. Vi kommer också att ha nytta av en del utrustning som SCA inte behöver längre. Att använda befintlig infrastruktur och få den att fungera i vår process är viktigt för oss.

Den kemiska process för återvinning av textil som Renewcell har utvecklat förutsätter att råvaran består av minst 98 procent bomull.

– Men i fabriken i Ortviken kommer vi att kunna öka andelen syntetiska fiber till maximalt tio procent.

Trots att Renewcells metod kräver högt inslag av bomull, så är tillgången på råvara god.

– Vi ser inga hinder för att växa. Tillgången på utsliten bomull är mycket stor. Uppskattningsvis omkring 90 miljoner ton globalt. Vår nya fabrik dimensioneras för 60 tusen ton. Det finns inte heller någon större konkurrens om råvaran, säger Tahani Kaldéus.

Fortsatt utveckling av tillverkningsprocessen är viktigt för Renewcell. Därför är stark knytning till forskarvärlden av godo.

– Även om vi har kommit väldigt långt och är börsnoterade, så är vi fortfarande ett litet företag. Därför är vi intresserade av bra samarbetsprojekt.

Därför uppskattar Tahani Kaldéus IVAs Research2Business. Hon framhåller särskilt projektets årliga Summit där forskningsprojekt och startupföretag möter mer etablerade aktörer i näringslivet.

– Det var intressanta diskussioner. Jag fick faktiskt ut jättemycket av detta. Och det var kul att pitcha vår idé till andra som annars kanske inte hört talas om oss.

R2Bs arrangemang är, anser hon, ett bra sätt för unga företag att marknadsföra sig själva. Och eventuellt hitta en intressant samarbetspartner.

– Det behöver inte vara ett stort företag. Det viktiga är att det är rätt partner. Någon som kan hjälpa till att utveckla idén. Intresset måste vara ömsesidigt så att ett plus ett blir tre.

Tahani Kaldéus påpekar att innovationskontoren och andra aktiviteter på lärosätena är bra stöd för forskare som vill nå en marknad. Så var det för Renewcell som fick hjälp av KTH Innovation. Men hon anser också att R2B är en utmärkt plattform för forskare som inte riktigt vet hur de ska nå marknaden.

– Projektet erbjuder ett bra sätt för unga företag att marknadsföra sig själva. Vi kom i kontakt med Research2Business via vår marknadschef som är väldigt duktig på att snappa upp saker och berätta om oss. Ju mer man får höras och synas desto enklare är det att hitta rätt person för samarbete eller någon som vill investera, säger Tahani Kaldéus, som gärna ser att projektet inte bara genomför nationella arrangemang utan också erbjuder lokala arenor.