Lasse Wierup - Bevakar och granskar de kriminella gängen

SVT Agendas direktsändning 18 november 2019 handlar om det gängrelaterade våldet efter flera hänsynslösa skjutningar i Malmö. Statsministern är i studion och pressas av programledaren om vad det allt grövre våldet gör med Sverige. Till sist ger Stefan Löfven ett svar som kommer att leva ett eget liv efter programmet.

”Vi kanske inte såg det komma”, svarar han.

Kriminalreportern Lasse Wierup såg det gängrelaterade våldet komma till Sverige redan för drygt två decennier sedan. Han råkade vara rätt person, på rätt plats. Som ung reporter 1994 hade han fått ett tremånaders vikariat på Sydsvenska Dagbladets kriminalredaktion i Malmö. Hells Angeles i Malmö hade året innan blivit fullvärdig medlem av det internationella motorcykelgänget. Det var den första kriminella organisationen som etablerade sig i Sverige. En av cheferna på tidningen sa att det här är en trend som Sydsvenskan måste satsa på och bevaka lokalt.

Mc-gängets intåg skedde i svallvågorna av finans- och fastighetskrisen i början av 1990-talet. Det var skalbolagshärvor, dåliga fastighetsaffärer och gott om skulder. Hells Angels fick i uppdrag att driva in dem.

– Malmö var intressant vid den här tidpunkten och staden låg före i brottsutveckling. Det var tydligt, intressant och greppbart. Jag har alltid jobbat med att ackumulera kunskap om individer i nätverk. Vid den här tiden räckte det med att ha koll på trettio personer i Malmö för att ha en ganska bra överblick, säger Lasse Wierup.

När boken ”Svensk maffia” kom 2007, skriven tillsammans med Matti Larsson, hade han kartlagt nästan 1 500 personer inom organiserad brottslighet i Sverige. I dag säger han sig ha kartlagt nästan 5 000 individer i olika kriminella nätverk över hela landet.

– Det kanske säger något om hur den här världen har vuxit och hur jag försöker hålla jämna steg och koll på individer, nätverk och trender. 

Allt färre människor vill eller vågar i dag berätta om kriminella aktiviteter. Därför vänder sig Lasse Wierup till dokument för att fram information. Det offentliga Sverige tillhandhåller på ett unikt sätt dokument i form av förundersökningsprotokoll, socialtjänstutredningar, häktningspromemorior, domar, nedlagda brottsutredningar, kriminalvårdsyttranden, kommunala beslut, statistiska sammanställningar med mera. De här handlingarna laddar han ner på sin dator, extraherar allt som kan tänkas ha ett förklaringsvärde och för in uppgifterna i en databas.

– I takt med den ökade digitaliseringen har det blivit snabbare och mycket enklarare att få fram handlingar från domstolar. Alla redaktioner har tillgång till sökbara rättsdatabaser. Förr i tiden fick man gå till domstolen och söka på något som hette allmänhetens terminal. Men då kunde jag bara se domar som var relaterade till en domstol och en specifik individ. Sedan fick jag ringa runt på chans och se vad som fanns. Det var som att fiska med spö, i dag är det som att tråla. Man kan få in en otroligt mycket större datamängd, jämfört med för femton år sedan.

I sin senaste bok, ”Gangsterparadiset”, som kom år 2020, har han i detalj kartlagt nästan 200 individer, gjort mängder av intervjuer, tröskat igenom tusentals sidor dokument, följt debatten i riksdagen och politiska utspel i medier. Boken är spännande och skrämmande läsning om hur Sverige blev arena för gängkriminalitet, skjutningar och sprängdåd. Utblicken är nationell. Den kriminella nätverksmiljön i Sverige uppskattas bestå av 350 konstellationer, en trefaldig ökning jämfört med 2010. I boken beskriver han fyra miljöer: hur Märsta nära Arlanda flygplats blev en bas för grovt kriminella, den nya generation mc-gäng som bötfäller och pressar folk på pengar i sydsvenska småsamhällen, inbördeskriget mellan gängen i Södra Järva i Stockholm som skrämt befolkningen till tystnad, konflikterna om narkotikahandeln i Biskopsgården i nordvästra Göteborg.

– När jag jobbade i Malmö var den staden mest intressant. Nu har jag under många år jobbat för att få en nationell överblick och förståelse. Om det plötsligt skjuts i Kalmar, vilka är nätverken och vad handlar konflikten om? Skjuts det i Norrland, som inte är så vanligt, har jag ändå försökt läsa på för att få ett hum om vad det handlar om.

I juryns motivering heter det att du är ”i dag en av landets främsta kännare av den organiserade brottsligheten” och att dina ”kvalificerade granskningar har skapat en viktig kunskapskälla om den nya våldsvåg som växt fram i Sverige under 2000-talet”. Hur ser det ut?

– I takt med att den senaste generationens nätverk, gatugängen, poppar upp överallt har det blivit svårare för allmänheten att skilja det ena gänget från det andra. Att analysera och värdera dem, och sätta in dem i ett sammanhang har varit ambitionen med boken.  Vilka personer kan knytas till ett visst nätverk och vad har samhället svarat med. Hur lång tid tog det för nätverket att gå från ett bråkigt och stökigt killgäng, som knappast uppfyllde EU:s kriterier för organiserad brottslighet, till att bli en samhällsfarlig organism med djupa rötter. Det tror jag är väldigt viktigt om man ska förstå brottsutvecklingen och vad man kan göra, och inte göra.

Lasse Wierup menar att tiden och massan av individer är kritisk:

– Det är underskattat när man talar om motåtgärder. Inte minst gäller det lagstiftningen. Det tar ett visst antal år att gå från politiska förslag till färdig lag. Under tiden händer väldigt mycket i den kriminella miljön. Om den inte utsätts för tryck. En av mina slutsatser i boken är att den svenska brottsbekämpningen hela tiden utgått från gamla problembilder. Polis och andra myndigheter är alltid ett antal steg efter de kriminella.

Kriminella har i dag tillgång till avancerade digitala verktyg, som polisen inte kan, eller får använda. Unga kriminella är lika duktiga på ny teknik, som andra unga, säger Lasse Wierup. Och pekar på den krypterade mobiltjänsten Enchrochat som fransk polis knäckte. Polisen fick en present från ovan som gjorde att en svensk gängledare, som styrt sina underlydande i Sverige på distans, kunde gripas i Spanien. I sin nästa bok ”Despotens fall”, som kommer i höst, berättar Lasse Wierup historien om gängledaren som växte upp i Stockholmsförorten Vårby.

I två decennier har Lasse Wierup varit kriminalreporter på Dagens Nyheter. I början av året bytte han till Dagens industri. Affärstidningen har identifierat brottslighet som en högt prioriterad fråga för näringslivet och läsarna.

– För att upprätthålla nyfikenhet, drivet och inte tröttna på mig själv byter jag perspektiv, säger han.

Juryns motivering

Lasse Wierup belönas för att med stor integritet och egna kvalificerade granskningar ha skapat en viktig kunskapskälla om den nya våldsvåg som växt fram i Sverige under 2000-talet. Lasse Wierup har i drygt 20 års tid bevakat, beskrivit och berättat om brottsutvecklingen i Sverige och är i dag en av landets främsta kännare av den organiserade brottsligheten. Hans arbete i dagspress och böcker, senast ”Gangsterparadiset”, har varit viktiga bidrag till att åtgärderna mot dödsskjutningarna, av främst unga män, börjar ta form.