Forskning är en otroligt outnyttjad resurs

– Forskning är en otroligt outnyttjad resurs, menar Anna Ragén som är vd för Örebro universitet Holding AB.

För att det ska bli ändring på det behövs mer resurser för att hjälpa idérika forskare att förvandla sina rön till nyttigheter.

– Det här är superviktigt. Sverige lägger ner mycket pengar på forskning. Det är inte försvarbart om vi inte jobbar hela kedjan ut.

Att koppla samman företrädare för näringslivet med forskare, som exempelvis IVA gör i projektet Research2Business, är utmärkt, enligt Anna Ragén. Men det räcker inte.

– När forskningen väl har blivit ett företag behövs en styrelse som stöttar. Men långt innan dess behövs personer som lotsar rätt. Det måste finnas personer inom den akademiska världen som hjälper till med råd och kontakter.

Universitetens statligt ägda holdingbolag skulle kunna göra större nytta om de hade mer kapital att röra sig med.

– Holdingbolag är en utmärkt konstruktion. De har en bra verktygslåda för att nyttiggöra forskning. Bolagen kan jobba friare än själva universitetet, säger hon, men betonar samtidigt vikten av att vara kopplad till Örebro universitet. Det är idéer från universitetets forskare och studenter som är utgångspunkten för holdingbolaget.

– Att vi är statligt ägda ställer krav. Det och att våra bolag kommer från universitetets forskare är en garanti för kvalitet.

Men, menar Anna Ragén, möjligheten att nyttiggöra forskning via holdingbolag utnyttjas dåligt.

– Ett problem är att det tar lång tid innan man ser resultat av en satsning.

Det tar minst tre år att formulera idén som ska bli ett startup-bolag.

– Och när det nya företaget väl är igång så är holdingbolaget engagerat i ytterligare minst fem år. Visserligen kan andra aktörer komma in under tiden. Men holdingbolagets engagemang ger forskaren en bas. Man måste förstå att processen tar lång tid.

Idéerna är inte flaskhalsen

Det saknas inte forskning som via Örebro universitet Holding AB skulle kunna bli nya företag. Även om inte alla forskarna har insett det. Men under en årligen återkommande kurs får doktorander chansen att lära sig att se sin forskning ur ett nyttoperspektiv. De får då bland annat tips om hur de kan presentera forskningen för målgrupper utanför akademin. Men också om hur man avgör potentialen för en ny idé och om hur man bygger nätverk. De får även lära sig immaterialrätt, finansiering och de lagar som hör samman med nyttiggörande.

– Så den vägen kommer dom i kontakt med oss. Vi har också identifierat forskare som vi vill ägna oss åt. Det hinner vi inte riktigt med. Vi har fullt upp med att stötta dom som självmant tar kontakt med oss. Idéerna är inte flaskhalsen. Vi måste prioritera noga eftersom vi har för små resurser, säger Anna Ragén.

En annan utmaning är att få forskare som nyss har startat företag att inse vad de egentligen är bäst på. Det är sällan en briljant forskare samtidigt är mest lämpad att vara vd.

– Det här är en stor utmaning. Det handlar om att kunna släppa greppet och lämna över till någon som man litar på. För många forskare är detta mycket svårt. I lyckade fall förstår forskaren, men det är samtidigt väldigt viktigt att han eller hon fortfarande är med i teamet.

Anna Ragén påpekar att IVA-projektet Research2Business (R2B) är en bra chans för forskare som vill nå en marknad.

– Det här är en utmärkt möjlighet. IVA säger att genom att koppla ihop er med oss så får ni ytterligare en kanal för att nå ut. Det är superbra tycker jag.

Ett av örebrobolagen, Bioimpakt, finns på IVAs 100-lista.

– Per-Erik Olsson är forskaren bakom bolaget, som är banbrytande och kan förändra hur man jobbar med hållbarhetsanalyser. Genom att Bioimpakt blev upplockat av IVA, så fick vi ett kvitto på att vi är på rätt spår, säger Anna Ragén, som anser att IVA har en viktig uppgift för att lotsa forskning till nytta.