IVA fokuserar på: EU:s mål för kritiska metaller och mineral
Förra veckan enades EU-parlamentet och Europarådet om att rösta igenom Critical Raw Materials Act, EU:s plan för att säkra den framtida tillgången på kritiska råvaror. Det handlar bland annat om de sällsynta metaller som kan bli avgörande för Sveriges och EU:s möjlighet att hänga med i den gröna och digitala omställningen. Forskaren och IVA-ledamoten Magnus Ericsson är en av initiativtagarna till IVAs pågående projekt Vägval för metaller och mineral, som vill bidra med svar på hur målen i EU:s plan kan nås.
Projektet Vägval för Metaller och Mineral har varit igång under hela 2023. Vad går det ut på?
Vi tittar på hur Sverige och Europa på ett hållbart sätt ska kunna säkerställa tillgången på de metaller och mineral som behövs för att vi ska klara våra klimatmål och den digitala utvecklingen. Det kan till exempel handla om sällsynta jordartsmetaller som behövs i magneter som sitter i vindkraftverk, eller koppar för den fortsatta elektrifieringen. Hur ska vi bli bättre på att prospektera och hitta de här metallerna och mineralen? Hur ska utvinningen gå till? Hur kan vi öka återanvändning och återvinningen längs hela värdekedjan?
Och inte minst, hur vi ska kunna lösa de mål- och intressekonflikter som kan äventyra framtidens gruvbrytning? Hur ska man kunna väga ihop och kompromissa sig fram till lösningar som göra det möjligt för oss i Sverige att bryta och återvinna de här råvarorna?
Varför är det viktigt att vi gör det i Sverige?
Sverige har stor betydelse för Europa när det gäller tillgången till flera viktiga metaller och mineral. Svenska gruvor står ju för en stor del av den produktion som sker inom EU, vilket har en direkt betydelse för det mål om ökat självförsörjande som man har satt upp i sin Critical Raw Materials Act.
Sedan har det så klart en stor betydelse för svensk industri och svensk konkurrenskraft. Inte bara för de företag som bryter de här råvarorna i sina gruvor, utan också för alla de svenska företag som idag tillverkar maskiner och utrustning som krävs för att göra det möjligt.
Vad kan IVAs projekt bidra med, som inte redan gjorts till exempel på EU-nivå?
Jag tror att det kanske viktigaste är att vi har samlat ett så brett fält av experter och intressenter, bland annat ett 50-tal svenska experter, IVA-ledamöter och forskare inom en rad olika fält. Plus att vi har fått ihop en stor internationell referensgrupp med deltagare från hela världen. Det gör att vi kan ta oss an de här frågorna på ett väldigt brett sätt och belysa dem på ett sätt som man inte alltid gör när gruvfrågor diskuteras, i till exempel Bryssel. Vi vill informera och kunna ge en överblick av de möjligheter och konsekvenser som ofta bara blir blixtbelysta utan att kopplas ihop.
I februari släpper projektet den första av tre rapporter som i tur och ordning fokuserar på utvinningsprocesserna, de cirkulära flödena och de sociala aspekterna av framtidens gruvbrytning. Vilka ska läsa rapporterna?
Vi vill ju så klart nå våra politiker på alla nivåer, från riksdag och regioner ner till lokalnivå. Vi vill också informera och stödja industrin, och vi vill vara med och skapa en saklig samhällsdebatt. Men vi hoppas också kunna nå ut och sprida kunskap till skolor och universitet, på alla utbildningsnivåer.
Fakta
Vad är EU:s Critical Raw Materials Act?
Det är en EU-förordning som ska säkerställa tillgången till 34 råvaror som EU anser är av kritisk eller strategisk betydelse för regionens framtida konkurrenskraft och omställning till en hållbarare ekonomi. Målet är bland annat att 10 procent av de strategiska råvarorna på sikt ska brytas inom EU, och 40 procent processas här. Målsättningen är därutöver att EU:s återvinningskapacitet ska täcka 25 procent av konsumtionen.
Vad är sällsynta jordartsmetaller?
Sällsynta jordartsmetaller, eller Rare Earth Elements (REE) är en grupp med grundämnen som står med på EUs lista över kritiska råmaterial. Dessa kan bland annat användas för att tillverka batterier, starka magneter som finns i elektriska motorer, och elektriska generatorer som behövs för elproduktion i olika typer av kraftverk.
Var i världen bryts sällsynta jordartsmetaller?
Kina är den i särklass största producenten av sällsynta jordartsmetaller med 86 procent av världsproduktionen, följt av Australien (6 procent) och USA (2 procent). Inom EU möts behovet av sällsynta jordartsmetaller till över 90 procent via import från Kina. Bara en liten del (3-8 procent) tillgodoses via återvinning. I Sverige sker i dagsläget ingen brytning eller produktion av sällsynta jordartsmetaller, men brytning har tidigare skett inom Bastnäsfältet i Västmanlands län. (Källa: SGU)
Om Magnus Ericsson
Magnus Ericsson har arbetat i över 50 år med mineralekonomi- och policyfrågor kring den globala gruvnäringen. Han är adjungerad professor i mineralekonomi vid Luleå tekniska universitet och en av grundarna till konsultföretaget RMG Consulting som hjälper regeringar, företag, investeringsbanker och internationella organisationer med rådgivning och strategier kring gruvfrågor.
Magnus är ledamot av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) sedan 2008.
