Satsning på digitalisering av svensk industri växlar upp

Avancerad Digitalisering är ett forsknings- och innovationsprogram som startades för drygt två år sedan som ett partnerskap mellan staten och näringslivet. Målet är att lyfta Sveriges framtida konkurrenskraft genom att satsa på forskning och innovation som kan driva på omställningen mot alltmer digitaliserade processer och system inom både industrin och samhället i stort. Häften av pengarna står industrin för. Den andra halvan kommer från staten, som efter årsskiftet ökar sitt anslag från 300 miljoner per år till drygt en halv miljard. En ökning som Pontus de Laval ser som helt nödvändig om inte Sverige ska halka efter. 

- Det är ju bara att titta på de jättesatsningar på digitalisering som görs på andra håll ute i världen. Det finns många länder som lägger betydligt mer pengar på det här än vad Sverige gör.

Fyra fokusområden

Programmet, som drogs i gång år 2021, riktar in sig på fyra områden som är strategiskt viktiga för att kunna åstadkomma en hållbar digital strukturomvandling i samhället: möjliggörande teknologier, elektrifiering, lärande, och digital infrastruktur och kommunikation.

- Inom de här områdena håller vi nu på att sätta ihop programråd med representanter från industrin, akademin och relevanta myndigheter. De ska börja jobba fram road maps som pekar ut vilka specifika forsknings- och innovationsområden som är viktigast att vi satsar på. Det kan till exempel handla om teknik som ryms under begrepp som datahantering, automation, mobilitet eller säkerhet, säger Pontus de Laval.

Fokus ligger inte främst på akademisk forskning eller produktutveckling, utan mer på att hitta sätt att få tekniken att fungera ute i industrin och samhället. Det handlar ofta om komplexa digitala lösningar där många olika aktörer och samhällsfunktioner ska kopplas samman. Bland flera exempel lyfter Pontus de Laval fram den planerade elektrifiering av samhället som kommer att innebära stora samordningsutmaningar.

- Om man tar exemplet med elbilar så handlar det inte bara om att bygga upp en infrastruktur som gör de möjligt att köra bilarna på landets vägar. I ett framtida digitalt samhälle handlar det lika mycket om att hitta lösningar för att koppla ihop bilarna mot andra viktiga samhällssystem, som till exempel elnätet där bilarnas batterier kan fungera som stödsystem. 

Statligt engagemang är avgörande

Av de totalt 200 miljarder som förra året satsades på forsknings- och utvecklingsprojekt (FoU) i Sverige stod staten bara för en fjärdedel, då i huvudsak kopplat till svenska universitet. Resten gick industrin in med själv. Ändå menar Pontus de Laval att statens bidrag till den här typen av program är av stor betydelse. Medan industrins investeringar ofta fokuserar på inkrementella förbättringar av befintliga produkter och tjänster, så kan statens pengar och engagemang läggas på att ta sig an systemperspektiven och de stora samhällsutmaningarna.   

- I vårt fall kan det till exempel handla om att bygga upp testmiljöer för att förstå hur man ska få ihop alla pusselbitar som behövs för att få framtidens digitala system att fungera i praktiken. Det är också viktigt att tidigt få in de relevanta statliga aktörerna i processen. Till exempel myndigheter som kan se till att det finns regelverk som hänger med, eller som behöver involveras tidigt för att våga ta risk vid upphandlingar som kan driva teknologin och industriomställningen framåt.
  
Pontus de Laval lyfter fram flera historiska exempel som visar hur viktigt det statliga engagemanget är.
 
- Det har ju till exempel varit helt avgörande för allt från utbyggnaden av kärnkraften till hur Sverige lyckades bli en av de världsledande länderna inom telekom. 

Mer pengar kommer behövas 

Inom ramen för programmet Avancerad Digitalisering pågår flera bredningsprojekt. Under 2024 kommer man med ytterligare medel från Vinnova bland annat att ansvara för att bygga upp fem så kallade kompetenscentrum med koppling till flera av landets universitet. Och även om programmet inte är det enda digitaliseringsprojektet med statlig finansiering så tror Pontus de Laval att de ökade anslag som man nu fått, inte kommer att räcka i långa loppet. Inte minst därför att statens investeringsvilja har en direkt koppling till hur mycket pengar som industrin själv är beredda att skjuta till.

- Om vi tittar på andra länder runtom i världen så är ju Sveriges satsning ganska blygsam. I till exempel Tyskland, Frankrike och Finland investerar staten betydligt mer pengar. Så den här halva miljarden som vi kommer att få de närmaste åren är en -miniminivå.

Om Pontus de Laval

Pontus de Laval är ordförande i forsknings- och innovationsprogrammet Avancerad Digitalisering och senior rådgivare på Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Han är även styrelseordförande för WASP - Walleberg AI, Autonomous Systems and Software programme och har tidigare arbetat i över 30 år på Saab, senast som teknikchef (Chief Technology Officer).

Pontus de Laval är ledamot av IVA sedan 2023.