IVA kommenterar Nobelpriset i fysik
Årets nobelpris i fysik tilldelas IVA-ledamot Anne L'Huillier, Pierre Agostini och Ferenc Krausz. Här kommenterar IVA-ledamot Fredrik Laurell betydelsen av priset för "för experimentella metoder som genererar attosekundpulser av ljus för studier av elektrondynamik i materia”. Fredrik Laurell är professor i fysik vid KTH, och IVA-ledamot i samma avdelning - Teknikens grunder och gränsområden – som Anne L'Huillier.
Vad är nyttan med forskningen som prisas?
Den här forskningen gör att vi ännu bättre kan förstå hur processerna sker i atomer och molekyler fungerar. Årets pristagare har gjort experiment där de visat på ett sätt att tillverka ljusblixtar som varar så kort tid att de mäts i attosekunder – alltså en miljarddel av en miljarddels sekund. Detta kan sedan användas för att förstå kemiska reaktioner. Det rör sig om extremt snabba förlopp som inte går att mätas på något annat sätt än med dessa lasertekniker – som är en interaktion mellan ljuset och ämnet som belyses.
I förlängningen kan dessa metoder användas inom exempelvis halvledarteknik för att göra elektroniken snabbare och mer energieffektiv. Den kan förstås också användas inom kemin och livsvetenskaperna. Detta är snarlikt det man gör med nanoteknik och kvantfysik. Men det kommer ta några år innan vi ser de praktiska tillämpningarna.
Blev du förvånad över valet av pristagare?
Jag är inte alls förvånad. Anne L'Huillier är en mycket värdig mottagare av årets Nobelpris i Fysik. Det är grundforskning där man nu börjar se praktiska användningsområden.
Läs pressmeddelandet: Nobelpriset i fysik 2023: Experiment med ljus fångar de kortaste ögonblicken
Fredrik Laurell, i egenskap av svensk representant för International Commission for Optics, flankerad av ordförande Roberta Ramponi till höger, och Anne L'Huillier till vänster (2017).
