IVA kommenterar Nobelpriset i Kemi
Nobelpriset i kemi 2023 tilldelas Moungi G. Bawendi, Louis E. Brus och Alexei I. Ekimov. Här kommenterar kemiprofessor och IVA-ledamot Ulf Ellervik priset ”för upptäckt och syntes av kvantprickar” - nanopartiklar som är så små att storleken styr deras egenskaper.
Årets Nobelpris i kemi belönar upptäckten och utvecklingen av kvantprickar, nanopartiklar som är så små att storleken styr deras egenskaper. Tre forskare delar på priset: Moungi G. Bawendi, Massachusetts Institute of Technology (MIT), USA, Louis E. Brus, Columbia University, USA och Alexei I. Ekimov, Nanocrystals Technology Inc., USA.
Ulf Ellervik, professor i kemi vid Lunds universitet, ledamot av IVA och av KVA som utsett pristagarna kommenterar här årets Nobelpris.
Vad är det pristagarna egentligen belönas för? Hur viktiga är deras upptäckter?
De tre forskarna belönas för upptäckt och syntes av kvantprickar. Det handlar om så pass små partiklar att kvanteffekter blir viktiga. Dessa effekter blir påtagliga först när partiklarna är mindre än ungefär 10 nanometer. Deras upptäckter finns redan i en hel del vardagsteknik. Q:et i QLED-TV kommer till exempel från ”quantum dots” – alltså kvantprickar.
Forskning kring nanoteknik bedrivs inom en rad olika forskningsdiscipliner. Vad är det kemister specifikt kan bidra med?
Nanoteknik ligger just i gränslandet mellan fysik och kemi. En del av priset går till Moungi Bawendi som utarbetat en kemisk metod för att syntetisera kvantprickar. Kvantprickarna han fick fram hade en nästan perfekt kvalitet, vilket krävdes för att de skulle bli användbara.
Vilken betydelse har deras forskning haft för utvecklingen av nanotekniken hittills?
De sådde ett viktigt frö till nanotekniken. Det krävs grundforskning som deras för att förstå hur dessa effekter uppkommer. Med hjälp av grundforskning går det sedan att utveckla teknik av olika slag.
Vilken betydelse kommer den att ha för framtiden?
Stor. Kvantprickar kan komma att användas inom många helt olika fält, allt från medicin till solcellsteknik.
I pressmeddelandet beskrivs insatserna från de tre pristagarna:
I början av 1980-talet lyckades Alexei Ekimov skapa storleksberoende kvanteffekter i färgat glas. Färgen kom från nanopartiklar av kopparklorid och Ekimov visade att partikelstorleken påverkade glasets kulör via kvanteffekter.
Något år senare kunde Louis Brus som den förste forskaren i världen påvisa storleksberoende kvanteffekter hos partiklar som svävade fritt i en vätska.
Moungi Bawendi revolutionerade 1993 den kemiska tillverkningen av kvantprickar. Kvantprickarna han fick fram hade en nästan perfekt kvalitet, vilket krävdes för att de skulle bli användbara.
Läs pressmeddelandet: Nobelpriset i kemi 2023: De sådde ett viktigt frö till nanotekniken
