IVAs Guldmedalj 2019 - Max Tegmark
Professor Max Tegmark får IVAs Guldmedalj för sina bidrag till vår förståelse för mänsklighetens plats i kosmos liksom de möjligheter och risker som artificiell intelligens för med sig. Han har med stort mod angripit dessa existentiella frågor i sin forskargärning och på ett förtjänstfullt sätt lyckats förmedla problemställningarna till en större allmänhet.
Superstjärnan vill ha AI som vi kan lita på
När Max Tegmark var tonåring och låg och filosoferade i hängmattan tänkte han sig knappast en framtid som fysiker. Fysik var ju ett av de tristaste ämnena i skolan.
I dag är han professor i fysik vid det topprankade amerikanska universitetet Massachusetts Institute of Technology, MIT, och en superstjärna. En rockstjärna i fysikens värld.
I klädd svart skinnjacka, t-shirt och jeans reser Max Tegmark runt i världen. Parallellt med att forska föreläser han för utsålda hus. Han dyker upp i teveprogram som Skavlan, medverkar i radio, poddar och håller TED-talks. Engagerad och orädd närmar han sig kontroversiella frågor som vad en artificiell superintelligens kan innebära för mänskligheten.
– Som tekniknörd vet jag hur lätt det är att förälska sig i tekniken och att lämna allt ansvar för hur den ska användas åt någon annan. Men alla måste tänka efter före. Precis som med kärnvapen räcker det med ett enda misstag sedan är det för sent.
Citatet kommer från hans sommarprogram som sändes i augusti förra året. I ett annat radioprogram berättar han om hur kärleken till fysiken väcktes med en bok. En kurskamrat på Handelshögskolan i Stockholm gav honom ”Surely You´re Joking, Mr Feynman”, skriven av den Nobelprisade fysikern Richard Feynman. Boken kom att förändra hans liv.
– Den handlade inte alls om fysik utan om hur man raggar upp tjejer och bryter upp kassaskåp. Men där fanns en kärlek till fysiken som lyste igenom. Jag började undra vad det var som jag hade missat.
Att hans dåvarande flickvän läste fysik på KTH och hade mycket intressantare böcker gjorde väl sitt till. Max Tegmark började på teknisk fysik och pluggade sedan parallellt på KTH och Handelshögskolan.
Nästa anhalt blev USA och University of California, Berkeley, där han disputerade i astrofysik. Det var också där han bytte till mamma Karins efternamn Tegmark. Innan dess hette han Shapiro, efter sin amerikanskfödda pappa Harold Shapiro.
En sökning på fysikartiklar med M. Shapiro som författare gav tusentals artiklar i resultat. Inte ville han bli förväxlad med någon annan. Med namnet Tegmark blev han unik.
Så småningom får han en tjänst på University of Pennsylvania och blir till sist professor i fysik vid MIT i Cambridge.
Under åren i USA har han skrivit hundratals vetenskapliga artiklar som citerats mer än 50 000 gånger. Flertalet artiklar handlar om universums barndom, galaxer och stjärnorna. Andra om hypoteser som ska sy ihop Einsteins relativitetsteori med kvantfysiken. Vissa är så kontroversiella att han ibland kallas Mad Max.
Men för runt tio år sedan ändrades inriktningen på karriären. Han satsade tre år på att skriva en populärvetenskaplig bok: ”Vårt matematiska universum – sökandet efter den yttersta verkligheten.” Hans svenska förlag har en bokhandel i Gamla stan. Här har han sin professionella bas när han kommer till Stockholm.
I boken, som kom ut år 2014, presenterar Max Tegmark hypotesen att allt som går att beskriva matematiskt också existerar. Det betyder bland annat att det borde finnas oändligt många parallella universum, vissa med en kopia av var och en av oss. Det är en kontroversiell slutsats, men den delas av världskända fysiker som den bortgångne Stephen Hawking.
Innehållet i boken och sättet att förklara knepig fysik gjorde Max Tegmark känd för en bredare publik. I bokens sista kapitel nosar han på det som skulle bli hans framtida inriktning – övermänsklig artificiell intelligens; AI. När den överträffar människans intelligens fortsätter den att utveckla sig själv till att bli allt smartare.
Hans rädsla för att en superintelligens kan bli ett hot mot mänskligheten gjorde att han grundade Future of Life Institute år 2014. Ledande AI-forskare gick med och superentreprenören Elon Musk donerade tio miljoner dollar. Allt för att stimulera forskning kring hur vi styr en kraftfullare AI mot en framtid så att vi alla får det bättre.
År 2017 var det dags för nästa bok, ”Liv 3. - att vara människa i den artificiella intelligensens tid”. Genomslaget blev enormt. Han blev så efterfrågad att hans förläggare till och med lät honom uppträda som hologram i realtid på en scen i Sverige. Utan att han behövde resa hit.
Hans bok börjar med att en grupp unga forskare i hemlighet utvecklar och använder en artificiell superintelligens för att tjäna pengar och skapa en bättre värld. Till sist har de med maskinens hjälp tagit över världsekonomin och världsherraväldet. I ett scenario manipulerar maskinen en av forskarna och lyckas ta sig förbi alla säkerhetssystem för att komma ut på nätet. Det är en rafflande berättelse som nu ska bli en engelskspråkig tv-serie, producerad av SF Studios.
Sin egen forskning vid MIT inriktar Max Tegmark på hur man kan skapa en god artificiell intelligens. En AI som du kan lita på eftersom du förstår hur den resonerar och som aldrig kan krascha eller bli hackad.
Frågan är vad vi andra kan bidra med för att artificiell intelligens ska ge mänskligheten ett bättre liv? Hans svar finns i senaste boken:
Om du inte redan är det: jobba på att bli en medveten optimist. Utgå från vilket samhälle du vill ha och inte bara vilken sorts samhälle du fruktar så att vi kan hitta gemensamma mål och planera för det.
