IVAs Studentråd möter
Är det värt att plugga till ingenjör? Ja, säger Martin Lorentzon, Danica Kragic Jensfeldt, Christer Fuglesang, Jenny Larsson, Robert Falck och Maria Knutson Wedel som alla har ingenjörsstudier i bagaget och idag är svenska superstjärnor inom vitt skilda områden. IVAs Studentråd har träffat dem för att prata om studier, personliga drivkrafter och varför det är så kul att lösa problem.
IVAs Studentråd möter: Martin Lorentzon
IVAs Studentråd möter: Danica Kragic Jensfeldt
IVAs Studentråd möter: Christer Fuglesang
IVAs Studentråd möter: Jenny Larsson
IVAs Studentård möter: Robert Falck
IVAs Studentråd möter: Maria Knutson Wedel
Martin Lorentzon
Martin Lorentzon, medgrundare av musikstreamingtjänsten Spotify och utbildad civilingenjör inom väg- och vattenbyggnad, är en av de mest inflytelserika personerna inom teknikbranschen. Med en unik förmåga att koppla samman sina ingenjörskunskaper med framgångsrikt företagande, diskuterar Martin hur dessa två världar kolliderar och kompletterar varandra.
Värdet på ett bolag är summan av alla problem som vi löser tillsammans.
Under de senaste decennierna har det skett en förskjutning i de mest eftertraktade karriärerna, noterar Martin. Tidigare ville många bli fondmäklare eller arbeta på bank. Sedan blev managementkonsultföretag det nya heta. Idag ser Martin en ökad popularitet för ingenjörskap och entreprenörskap, som han tror är kopplat till en önskan att ta kontroll över sitt liv och bygga något av värde. Oavsett om det handlar om att starta sitt eget företag, bli en influencer eller bygga en karriär inom ingenjörskap, är den gemensamma nämnaren önskan att skapa något nytt och lösa problem.
Som ingenjörsstudent utvecklade Lorentzon en kärlek till problemlösning och en talang för struktur och matematik. Han ser entreprenörskap som en ständig resa av problemlösning, och ett av hans favoritmantran är att värdet på ett företag är summan av alla problem som dess anställda löser tillsammans.
På frågan om han skulle välja samma utbildningsväg idag, svarar Lorentzon nja: ja till ingenjör men idag skulle han ha valt inriktningen industriell ekonomi som han tycker erbjuder en bra balans mellan teori och praktisk tillämpning. Han har använt många av de färdigheter han lärde sig under sin ingenjörsutbildning i sin roll som entreprenör. Han tillskriver sin ingenjörsbakgrund förmågan att lösa komplexa problem och tänka analytiskt - färdigheter som är avgörande inom entreprenörskapsvärlden.
Martin tror också att hans engagemang i studentorganisationer hjälpte honom att bygga sociala färdigheter och ett nätverk som tjänat honom väl i hans professionella liv och företagande.
Förmågan att tänka analytiskt och närma sig problem kreativt är en viktig del av framgång inom alla områden. Ett problem är inga problem, säger Martin och poängterar hur en positiv attityd till problem är viktigt. Löser vi problemen som kommer mot oss så skapas ofta någonting bra. Därmed bör vi inte mäta allt värde i pengar, utan snarare det värde man skapar genom att lösa problem.
Danica Kragic Jensfeldt
Utsedd till Sveriges mäktigaste techkvinna, invald ledamot i flera akademier, sommarvärd i P1; meritlistan är lång och imponerande. Danica Kragic Jensfeldt är professor på KTH och forskar inom robotik och autonoma system.
Ingenjörsutbildningen går ut på att lära sig hur man löser problem och det ger en verktygslåda som går att använda oavsett vad för problem man hamnar inför.
Vägen till att bli professor innebar en resa via ett antal tjänster och ansvarsområden. Efter sin ingenjörsexamen har Danica varit doktorand, postdoktorand, biträdande lektor och lektor. Efter dessa tjänster sökte hon till att bli professor. Förutom erfarenhet inom sitt forskningsområde krävdes kompetens att kunna jobba med och finansiera doktorander och komma på egna idéer.
- Mina karriärval har motiverats av att kunna välja fritt i vilken riktning min forskning skulle gå mot.
Danica menar att jobbet som doktorand är likt att vara egenföretagare. Under 4 år bygger doktoranden upp ett eget företag. Därefter visar doktoranden att den är kunnig inom sitt område och kan bedriva forskning på egen hand. Det viktigaste för att lyckas med detta är enligt Danica att hjälpa till och även be om hjälp. Att våga säga att man inte förstår är inte alltid lätt men väsentligt för att ta sig genom utbildningen.
- Om man inte lär sig ställa frågor i ett rum med vänner och kollegor - var och när i så fall?
Förutom undervisning, ansvar och handledning över sina doktorander, innebär Danicas jobb som professor att hon bedriver egen forskning. Hon är expert inom ämnet artificiell intelligens, AI, ett område som uppmärksammats mer och mer i världen. Något hon lyfter fram som spännande med AI är att det har många tillämpningar inom industrin. I framtiden kan exempelvis människors farliga eller tråkiga arbeten tas över av robotar.
Christer Fuglesang
Christer Fuglesang åkte år 2006 som första svensk ut i rymden. Efter sina rymdäventyr fortsatte han sin karriär på ESA (European Space Agency) och därefter KTH. Dessutom är han rymdrådgivare åt SAAB och barnboksförfattare.
Valen jag gjort har varit efter maximalt intresse.
Att sikta mot stjärnorna var inte självklart för Christer och han bestämde sig för att bli ingenjör först i slutet av gymnasiet. Innan dess hade han planer på att studera juridik och eventuellt kombinera det med matematik. Under sista året i gymnasiet tyckte han fysiken gick bra och han landade tillslut i att läsa teknisk fysik på KTH, något hans mattelärare pratat gott om. Under sin tid på KTH gjorde Christer ett par uppehåll för att göra lumpen och segla över Atlanten. I början av sin tid på KTH hade Christer inte den minsta tanke på att doktorera, men idén växte och blomstrade så småningom. Det var som doktorand ett intresse för att ta sig ut i rymden föddes.
- Om man någon gång får chansen att åka ut i rymden, måste man ta den.
Efter att ha avlagt sin doktorsexamen blev Christer fellow på CERN (Organisation Européenne pour la Recherche Nucléaire – Europeiska organisationen för kärnforskning) och under tiden han var där såg han en annons i tidningen om att ESA sökte astronauter – en möjlighet han genast greppade. Efter att ha varit en aktiv astronaut i 18 år och alltid haft en fot i den akademiska världen, återvände Christer till Sverige för tio år sedan. Numera är han anställd som professor på KTH där undervisar och forskar men arbetar även som rymdrådgivare åt SAAB.
Christer har alltid tyckt om att engagera sig i flera saker samtidigt och anser att ingenjörsutbildningen har varit grundläggande för allt han har åstadkommit, utom att skriva barnböcker. Under livets gång står man inför många vägval och Christer Fuglesang är ett lysande exempel på vikten av att följa sina intressen och passioner. Det är genom att utforska och ta risker som vi hittar vår egen väg och upplever de äventyr som livet erbjuder.
Jenny Larsson
Från civilingenjörsstudent till Sverige-vd för Schneider Electric; ett globalt företag som erbjuder teknologi och lösningar inom energihantering och automatisering.
Kör ditt race och gör dina egna val utifrån vad du brinner för.
Jenny visste inte att hon ville studera till ingenjör från början. Först ville hon bli läkare, men efter Tjernobylolyckan 1986 insåg hon att det var miljöområdet som hon verkligen brann för. När hon tog studenten fanns det ingen ingenjörsutbildning som lockade henne, så hon valde att börja studera matematisk naturvetenskaplig linje. Efter ett års studier startade Uppsala universitet 1993 civilingenjörsprogrammet med inriktning miljö och vattenteknik och då sökte hon sig dit. Hon tyckte att studierna var utmanande men på en lagom nivå och har alltid tyckt om matematik och att få tillämpa det i praktiken. Trots civilingenjörsstudierna hade Jenny tid för att umgås med vänner och gå ut på nationerna.
Efter examen började Jenny som trainee på Vattenfall, där hon sedan stannade i 20 år. Under tiden på Vattenfall arbetade hon med energi som helhet och kände att hon bidrog till miljöfrågor och klimatutmaningar. Hon säger att hon hade med sig problemlösningsförmågan och förmågan att lösa problem tillsammans med andra från utbildningen och kunde tillämpa detta direkt när hon började jobba. Detta har hjälpt henne att ge sig in i diskussioner och områden där hon har en övergripande förståelse då hon pratar med människor som är specialister. Hon kände att hon hela tiden hade med sig grunden som civilingenjör även fast hon inte satt och räknade på detaljer.
Idag är Jenny vd för Schneider Electric i Sverige, ett globalt företag som erbjuder teknologi och lösningar inom energihantering och automatisering. Hennes arbetsuppgifter kan sammanfattas med tre ord: leda, engagera och ekosystem. Som vd ska hon leda och fördela arbetet och möjliggöra att andra får utvecklas och nå sin fulla potential. Engagera handlar om att få människor att vilja gå åt samma håll som företaget och ekosystem innebär att företaget är en del av ett ekosystem där de tillsammans med kunder, partners, politiken och näringslivet kan skapa en förändring och tillsammans göra omställningen mot ett mer hållbart samhälle.
- Som ingenjör får man jobba med lösningar på viktiga problem och det tycker jag är riktigt roligt.
Jenny menar att hennes civilingenjörsutbildning har hjälpt henne att ha en förståelse för olika områden och att därmed kunna ge sig in i diskussioner utan att behöva vara specialist själv. Hon har inte gått någon kurs i ledarskap under sin utbildning utan har lärt sig ledarskap naturligt genom sin karriär.
Robert Falck
Drivandet av ett företag som nu värderas i enhörningsklass är en av anledningarna till att ingenjören Robert Falck tagit teknikvärlden med storm. Entreprenörens företag Einride jobbar mot en mer hållbar och digitaliserad värld genom att förändra transportindustrin från grunden.
Ingenjör är inte ett jobb, snarare ett kall. Att ha möjligheten att få utveckla sin förståelse och kunna skapa framtiden, det är en gåva för livet.
Vägen till att bli ingenjör var inte självklar för Robert. Mycket i hans uppväxt har dock stora likheter med hans arbetsliv. Han växte upp på en gård där han fick möjlighet att kunna styra sin egen tid och ha ansvar. Dessutom bestod vardagen av en ständig nyfikenhet. Timme efter timme kunde spenderas med LEGO eller isärskruvandes saker hemma. Strävan efter att förstå och ta hand om saker i sin omgivning riktade honom vidare mot vetenskapens värld.
Idag är Roberts vetenskapsintresse fortsatt stort och hans stora drivkraft är användning av teknik och upplysning för att nå en bättre värld. Detta är även anledningen till att han valde att utbilda sig till ingenjör. Inte för att få ett visst jobb, utan för att kunna skapa något bättre.
Samma tankegång har varit grunden till hans entreprenörskap. Han har grundat företag som står för hans värderingar och som drivs av en stark passion mot att framtiden kan bli ljusare.
- Om man vill något av hela sin själ så är man inte rädd för konsekvenserna. Känns det rätt så är det rätt helt enkelt.
Genom att våga vara passionerad, tro på sig själv och lyssna på sitt hjärta har Robert hittat det som han mår bra av att göra. Han har hittat det som driver honom som varken är pengar eller bekräftelse. Det finns därför ingen osäkerhet i Roberts berättande ord om hans karriärval som entreprenör. Detsamma gäller för ingenjörsutbildningen.
- Vill man göra skillnad, lära för livet och ha en mening med livet så finns det inget bättre än att vara ingenjör.
Maria Knutson Wedel
Från civilingenjörsstudent inom teknisk fysik till rektor på Sveriges lantbruksuniversitet.
Vi behöver ingenjörer för att se systemperspektiven samt identifiera problemen i nästan alla områden, och lösa dessa.
Maria Knutson Wedel studerade till civilingenjör inom teknisk fysik vid Chalmers. Hon började först studera till civilingenjör inom maskinteknik, men ville helst studera teknisk fysik och fick som andra reserv byta till det efter ett års studier. Maria har alltid varit intresserad av fysik eftersom det spänner över många spännande frågor och möjligheten att studera hela system. Hon inspirerades tidigt av den amerikanske astrofysikern Carl Sagan, som var hennes idol när hon gick på gymnasiet och tyckte att rymden var okänd och spännande.
- För mig var det viktigt att kunna studera något som jag tyckte var spännande samtidigt som jag utbildade mig till ett yrke.
Studierna var tuffa och hon hade svårt att förstå allt på en gång, men Maria och några av hennes studiekamrater kämpade tillsammans och då blev det roligt igen. Efter examen ville hon göra nytta och kände att det var viktigt att ha en koppling till yrkeslivet i sin akademiska utbildning. Hon blev erbjuden ett jobb som industridoktorand på Sandvik vilket möjliggjorde att hon både kunde vara kvar i akademin och ta ett steg in i industrin. Efter att ha disputerat tänkte Maria att hon skulle ge sig ut i industrin, men fick istället ett intressant jobb på dåvarande maskintekniksektionen på Chalmers. Hon har sedan arbetat på Chalmers med många olika uppdrag och blev efter en tid vice-rektor på universitetet.
Vi behöver ingenjörer för att se systemperspektiven samt identifiera problemen i nästan alla områden, och lösa dessa.
Maria är nu rektor på SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, där hon använder sin inställning till att lösa problem i allt arbete hon gör. Hon har även använt sig av samma tekniker som hon använde sig av som student när hon strukturerade upp olika problem.
Under sina studier var Maria också kåraktiv och var med i ett sexmästeri under ett år, samt var ordförande i Chalmers kvinnoförening Emilia. Maria har också undervisat mycket och har varit en uppskattad lärare. Hon tror att hennes erfarenheter som student hjälper henne att förstå varför studenter kan ha svårt att förstå och vilka faktorer som kan påverka deras studier. Idag är hon fortfarande aktiv och engagerad i studentlivet.
Om hon ska ge råd till någon som nyss lämnat studierna och börjat jobba är det kanske att inte krångla till det och skynda långsamt:
- Bli färdig på fredag så får du helgen ledig och tänk inte taktiskt, tänk strategiskt för att arbetslivet är jättelångt.
Intervjuerna är gjorda under våren 2023 av Alva Sjunnesson, Luleå Tekniska Universitet, Reuben Vas, Uppsala universitet, Louise Karsten, Lunds Tekniska Högskola och Attila Lundin, Chalmers Tekniska Högskola som alla är medlemmar i IVAs Studentråd 2023.
Christer Fuglesang, Danica Kragic Jensfeldt, Jenny Larsson, Maria Knutson Wedel och Martin Lorentzon är ledamöter av IVA.
