Rapport: Aha! Hur olika aktörer kan uppmuntra barns och ungas lärande utanför skolan

Sammanfattning

I tider med desinformation och stora utmaningar med kompetensförsörjning inom exempelvis techbranschen är det viktigt att främja en positiv inställning till vetenskap i stort och ett ökat intresse för så kallade STEM-ämnen (Science, Technology, Engineering, Mathematics).

Sverige behöver bland annat fler civil- och högskoleingenjörer, ämneslärare i NO och sjuksköterskor. För att nå dit behöver också fler unga uppleva att naturvetenskap och teknik är något för dem.

Skolan är och kommer att fortsätta vara den centrala aktören för barns och ungas lärande, men även det nyfikenhetsdrivna, frivilliga lärandet som sker utanför skolans verksamhet har en viktig roll att spela. Det kan exempelvis handla om aktiviteter på ett science center, programmeringskurser med olika teman, hackatons, lokala mattestugor, sommarforskarskolor eller en förening med fokus på rymden. Det är viktigt att det finns en bredd av självklara fritidsaktiviteter med koppling till STEM och breda ingångar genom samarbeten mellan olika kunskapsområden. Tyvärr är förutsättningarna utmanande för de aktörer som erbjuder kunskapsfrämjande aktiviteter eller mötesplatser för barn och unga och som uppmuntrar till lärande på fritiden.

Det är framför allt svårt att få till långsiktig finansiering, synlighet och tillgänglighet. Dessa tre delar hänger ihop. Om en verksamhet endast får tillfälliga projektpengar är det svårt att arbeta strategiskt med att nå ut brett och öka tillgängligheten. Aktörer vittnar om ett ständigt bollande mellan förvaltningar på såväl nationell som kommunal nivå, något som leder till att dessa frågor hamnar mellan stolarna.

För att undvika detta behövs en helhetssyn, mål och ansvar för frågorna. I rapporten hämtas inspiration från idrottsrörelsen som på ett mycket bra sätt lyckats med synlighet, spridning och engagemang. Arbetsgruppen leker med tanken att samla olika kunskapsfrämjande aktörer under gemensam flagg. För att illustrera att det behövs aktiviteter på olika nivåer, som bygger en stark helhet och ett övergripande perspektiv som stödjer långsiktighet, skulle fritidsaktiviteter som främjar lärande inom exempelvis STEM kunna kategoriseras på ett likartat sätt som aktiviteter kopplade till rörelse, motion och idrott – med breddverksamhet, fördjupande verksamhet, spetsverksamhet och ”motionslärande”.

Rapporten identifierar viktiga frågor och perspektiv och ger förslag till beslutsfattare och nyckelaktörer. Dessutom ger rapporten underlag till det fortsatta arbetet inom IVAs projekt Framtidens kunskapssamhälle.

Förslagen i korthet

• Frågan om förutsättningar och format för en nationell samordning och långsiktig finansiering av kunskapsfrämjande initiativ för barn och unga utanför skolans organisation bör utredas. IVA skulle, tillsammans med andra relevanta aktörer, kunna ta en roll. En viktig aspekt är att det ska finnas en bredd av intresseingångar. Inspiration kan hämtas
  från bland annat idrotten, Folkbildningsrådet och kultursamverkansmodellen.
• Beslutsfattare på nationell nivå bör utreda ansvarsfördelning, finansiering och aktörernas förutsättningar vad gäller barns och ungas lärande på fritiden, inte minst inom STEM-området. Fokus bör ligga på likvärdighet och långsiktighet. Det är också viktigt att arbeta för en långsiktig och samordnad samverkan mellan skolan och kunskapsfrämjande initiativ utanför skolan.
• Beslutsfattare på lokal nivå bör utreda var ansvaret för frågan om barns och ungas lärande på fritiden bör ligga. Kommuner bör långsiktigt stötta verksamheter som syftar till att främja barns och ungas lärande på fritiden inom många olika ämnesområden.