Grundskolan måste förbereda fler för naturvetenskapliga utbildningar

Sveriges framtida konkurrenskraft är beroende av att fler utbildar sig inom matematik, teknik och naturvetenskap, men i stället ser vi att andelen unga som väljer den inriktningen minskar. Svensk grundskola brottas idag med två problem när det kommer till de så kallade STEM-ämnena (Science, Technology, Engineering, Mathematics). Dels att en alltför stor andel av eleverna redan tidigt tappar intresset för ämnena, dels att de elever som bibehåller intresset inte förses med tillräckliga grundkunskaper för att klara kraven som sedan ställs på gymnasienivå.

Diskussionerna om grundskolan i Sverige handlar oftast om begränsade resurser, men inom STEM-området kan speciellt otydliga kursplaner lyftas som en central svaghet. Otydlighet och brister i kvantitativt innehåll i kursplanerna gör att många elever har svårt att förstå vad en naturvetenskaplig utbildning innebär, eller upplever att det är för svårt för dem. Dessutom finns en kraftig social snedfördelning: elever med föräldrar som har en akademisk bakgrund kan oftare få både kvantitativ grund och motivation i hemmiljön, medan elever som måste förlita sig helt på skolan inte ges motsvarande utbildning.

För att vända trenden behöver grundskolan tydligare och mer kvantitativa läroplaner, och resurser för att stödja lärarna. Flera länder i världen har strategier för att säkra kompetensförsörjningen inom matematik, naturvetenskap och teknik som börjar redan i grundskolan. Det behövs också här, med målet att förbereda fler elever för avancerade utbildningar och bredda rekryteringen inom STEM. Att vi lyckas med det är helt avgörande för Sveriges framtida välstånd och konkurrenskraft.

Välkommen till ett seminarium där vi tittar närmare på utmaningarna – och de nödvändiga vägarna framåt.