Rapport: Cirkulära flöden för att möta ökade behov av metaller och mineral
Denna andra av fyra rapporter inom projektet Vägval för metaller och mineral betonar vikten av att utveckla cirkulära system, då de stora samhällsutmaningarna inte kan lösas enbart genom ökad användning av primära resurser från gruvdrift. En slutsats är att avfall i alltför liten utsträckning nyttjas som en resurs för att bidra till hållbar och säker tillgång till kritiska metaller och mineral.
Synen på avfall behöver förändras. Vi behöver regelverk där använda produkter och avfall ses som en värdefull resurs.
Mikael Dahlgren, IVA-ledamot och ordförande för arbetsgruppen
Omställningen till ett fossilfritt samhälle kommer kräva enorma mängder kritiska metaller och mineral. Bättre återvinning från uttjänta produkter är en viktig pusselbit för att klara utmaningen, men regelverk och synen på avfall behöver förändras. Politiker på nationell och europeisk nivå behöver agera för att driva på utvecklingen och undanröja hinder för cirkularitet.
För att klara klimatmålen måste vi använda mer förnybar energi. Vindkraftverk, elbilar, solceller och vätgasproduktion kräver metaller och mineral. Vi kan återanvända och återvinna mer, men för att göra det behövs nya långsiktiga spelregler som främjar cirkularitet. Idag saknas det incitament, infrastruktur och kunskap för att verkligen ta vara på använda produkter och slutligen materialåtervinna alla ingående metaller. Många produkter är idag krångliga att plocka isär och därmed svåra att laga eller separera i rena fraktioner inför materialåtervinning. Det saknas också möjligheter för återvinningsbolag att samla större volymer avfall och därigenom få en mer kostnadseffektiv materialåtervinning.
– Det behöver bli mer lönsamt för producenter att satsa på en design som underlättar cirkularitet. Detta är en av flera viktiga åtgärder som behöver komma på plats för att öka materialåtervinning av kritiska metaller och mineral, säger Mikael Dahlgren.
Stor potential till förbättring
Idag varierar återvinningsgraderna kraftigt mellan olika metaller. För bulkmetaller som stål, koppar och aluminium är återvinningen välutvecklad. För andra metaller, som litium, gallium och sällsynta jordartsmetaller, är den i princip obefintlig. Blandningar av många metaller försvårar återvinningen. Det behövs olika processer för att få tillbaka olika metaller.
I rapporten konstateras att vi behöver satsa mer på forskning, innovation och ny teknik för att utveckla en fungerande återvinning av kritiska metaller och mineral. Dessutom måste vi bli bättre på att förbättra spårningen av materialflöden genom digitalisering och bättre datainsamling.
Exempel på åtgärdsförlag
- Stimulera materialåtervinning av kritiska metaller och mineral genom att:
- införa styrmedel inom EU så att både efterfrågan och tillgång på återvunnet material ökar.
- satsa på standardiseringsarbete, i etablerade industriella forum, för att främja cirkulära flöden. Det behövs exempelvis materialstandarder som både förädlings- och återvinningsbranscherna kan förhålla sig till.
- förändra synen på avfall så att det behandlas som en värdefull resurs och säkerställ att detta återspeglas i harmoniserade regelverk inom EU.
- underlätta för återvinningsbolag inom EU att samla större volymer avfall och återvinna från deponier.
- Förenkla återanvändning och återtillverkning genom att exempelvis:
- ta bort Sveriges kemikalieskatt på importerad begagnad elektronik.
- ställa krav på reparerbarhet för fler produkter inom EU och på mer cirkularitet i offentliga upphandlingar i Sverige.
- utreda olika sätt att minska kostnaderna för företag som förlänger livslängden på produkter.
- Stöd utveckling och samverkan genom att:
- satsa på utbildning, forskning och innovation inom bland annat cirkulär design, cirkulära affärsmodeller, tekniker för demontering/separering, nya materialåtervinningstekniker och spårbarhet genom värdekedjan över tid.
- skapa nya och behålla befintliga arenor för samverkan mellan olika aktörer inom industri, akademi och politik.
- ge stöd till pilotanläggningar och implementering av nya affärsmodeller och processer som möjliggör cirkulära flöden av produkter och kritiska råvaror. Det skulle exempelvis kunna innebära att vi i Sverige:
- avsätter en miljard för att förbättra cirkulariteten i regeringens forsknings- och innovationsproposition.
- inför ett cirkularitetskliv motsvarande industri- samt klimatklivet
- tillsätter en statlig utredning som ser över det befintliga stödsystemet för industrisatsningar. Idag har satsningar inom återvinning svårt att få stöd då de, även om de minskar primär utvinning någon annanstans, inte minskar utsläppen av växthusgaser inom Sveriges gränser.
- överväger att införa ett tidsbegränsat produktionsstöd för återvinning av särskilt strategiska material.
Ordlista
Här får du en förklaring till många fackuttryck som används i rapporten.
Avfall
Varje föremål eller ämne som innehavaren vill eller är skyldig att göra sig av med. (EU:s juridiska definition.)
Cirkulär design
Resurseffektiv design som främjar reparation, återanvändning, återtillverkning samt effektiv materialåtervinning.
Cirkulär ekonomi
Ekonomisk modell som, i motsats den traditionella linjära ekonomin som bygger på "slit och släng”, fokuserar på att minska användningen av resurser genom bland annat resurseffektivitet, förlängd produktlivslängd, återanvändning och materialåtervinning. En vedertagen definition för cirkulär ekonomi saknas ännu, men arbete pågår inom SIS: Standardutveckling (SIS, 2024).
Closed-Loop Recycling
Materialåtervinning i ett slutet system mellan producent, insamling och återvinning, vilket möjliggör upprepad tillverkning av samma produkt utgående från återvunnet material. Ett exempel är aluminiumburkar.
Elektronikskrot
Begrepp som i denna rapport används för avfall från elektrisk och elektronisk utrustning i bred bemärkelse. I EU:s förordning för avfall från elektrisk och elektronisk utrustning (WEEE) undantas exempelvis elutrustning i fordon och fasta storskaliga installationer då dessa hanteras i andra rättsakter.
EOL-RIR (End-of-Life Recycling Input Rate)
Mått på hur stor andel material i produktionssystemet som kommer från återvinning av "gammalt skrot", det vill säga skrot från uttjänta produkter. Skrot som härrör från tillverkningsprocesser är inte inräknat.
EOL-RR (End-of-Life Recycling Rate)
Mått på andelen material i avfallsflöden som återvinns.
Industriavfall
Överblivet material, produktionsrester eller felaktiga produkter från industriella processer, vilka kasseras eller materialåtervinns.
Kritiska råvaror (Critical Raw Materials, CRM) inom EU
Klassning av råvaror (t.ex. olika metaller) baserad på deras ekonomiska betydelse i relation till deras tillgångsrisk. Exempel på kritiska metaller inom EU är kobolt, litium, mangan och sällsynta jordartsmetaller. EU:s lista över kritiska och strategiska råvaror uppdateras vart tredje år, senast 2023. Råvaror som definierats som strategiska, se förklaring nedan, inkluderas automatiskt i listan över kritiska råvaror.
Legeringar
Material som består av en blandning av två eller flera olika metalliska ämnen. Specifika blandningar ger önskade egenskaper, exempelvis hållfasthet, värmebeständighet eller korrosionsmotstånd.
Livscykelanalys (LCA)
Metod för att utvärdera de miljömässiga påverkningarna av en produkt eller tjänst genom att analysera dess livscykel från och till en vald start- och slutpunkt, till exempel från råvaruproduktion och tillverkning till användning och avfallshantering.
Materialåtervinning
Process där avfall upparbetas till nya material och ämnen som inte ska användas som bränsle eller fyllnadsmaterial.
Metall
Grundämne med specifika egenskaper såsom god ledningsförmåga för värme och elektricitet, metallglans och formbarhet.
Mineral
Naturligt förekommande oorganiska kemiska föreningar, eller rena grundämnen med väldefinierad kemisk sammansättning, kristallstruktur och fysikaliska egenskaper.
Modulär design
En designprincip som delar upp ett system eller en produkt i mindre delar, så kallade moduler, som kan modifieras, ersättas eller bytas ut mot andra moduler. Främjar reparation och återtillverkning.
Nedgradering
Omvandling av en produkt eller material till en lägre kvalitet eller mindre värdefull form. Försämring av materialet eller produkten.
Konsumtionsavfall (Post-Consumer Waste)
Avfall från uttjänta produkter. Avfall som genereras av slutanvändare (privatpersoner eller företag) från produkter som har tjänat sitt avsedda syfte eller inte längre är användbara. Detta avfall är ofta mer komplext än industriavfall.
Primär råvara
Råvara som bryts från gruva.
Rekonditionering
Process för att förlänga en produkts livslängd. Nytt material kan adderas men produkten blir inte som ny.
Reparation
Process där delar/produkter som gått sönder lagas. Livslängden beror på tidigare användning.
Råvara
Ämne i bearbetat eller obearbetat tillstånd som används som insatsvara vid tillverkning av mellanprodukter eller slutprodukter, med undantag för ämnen som huvudsakligen används som livsmedel, foder eller bränsle.
Samhällskritiska metaller och mineral
Begrepp som i rapporten används som ett samlingsnamn för de metaller och mineral som EU klassar som kritiska eller strategiska, samt järn och kalk som är viktiga för Sveriges industri.
Sekundär råvara
Se Återvunnen råvara.
Strategiska råvaror inom EU
Råvaror av hög strategisk betydelse för den inre marknadens funktion med extra stor relevans för strategiska teknologier kopplat till den gröna omställningen, digitalisering samt försvar.
Sällsynta jordartsmetaller (Rare Earth Elements, REE)
Samlingsnamn för de 15 lantaniderna (atomnummer 57 till 71). Ofta inkluderas även skandium (21) och yttrium (39). Exempel är cerium, neodym, dysprosium och europium. Betecknas ofta kort REE, efter engelskans Rare Earth Elements. De används i till exempel elmotorer och elektronik och har speciella magnetiska, optiska och katalytiska egenskaper. Utifrån deras kemiska beteende delas de vanligtvis in i två grupper: lätta (La till Sm) och tunga (Eu till Lu samt Y). Många REE har väldigt specifika egenskaper och är svåra att ersätta.
Vertikal produktion
Produktionsmetod där olika steg av tillverkningsprocessen utförs inom samma företag eller anläggning, vilket kan öka effektiviteten och kontrollen över produktionsprocessen.
Återanvändning (Återbruk)
Förfarande som innebär att en produkt, som inte längre behövs av sin ägare, i stället för att bli till avfall tas omhand av en ny användare som har nytta av den. Inget material adderas och den tekniska livslängden förlängs ej.
Återtillverkning
Industriell process där använda produkter återställs. Material adderas och produkten blir som ny, eller bättre.
Återvunnen (sekundär) råvara
Råvara som kommer från tidigare använda produkter och genom återvinning kan användas igen. Återvunnen råvara kan även ha sitt ursprung från annat än produkter, till exempel reningskoncentrat som uppstår vid rening av utsläpp till luft och vatten, damm och stoft från ståltillverkning och slam från rening av avloppsvatten.
Om rapporten
Syftet med IVAs projekt Vägval för metaller och mineral är att bidra till att Sverige och Europa långsiktigt och hållbart säkrar tillgången till de metaller och mineral som behövs för en omställning till ett fossilfritt samhälle och stärkt konkurrenskraft.
Denna är den andra av fyra rapporter inom projektet Vägval för metaller och mineral. De andra tre rapporterna är ”Utmaningar för att möta ökade behov av metaller och mineral", ”Ökade behov av metaller och mineral – mål- och intressekonflikter” samt syntesrapporten ”Metaller och mineral för en hållbar utveckling och stärkt konkurrenskraft”.
Rapporten betonar vikten av att utveckla cirkulära system, då de stora samhällsutmaningarna inte kan lösas enbart genom ökad användning av primära resurser från gruvdrift. I rapporten diskuteras, med fokus på materialåtervinning, bland annat:
- Rollen som cirkulära flöden kan spela både på kort och lång sikt när det gäller tillgång till metaller och mineral.
- Identifierade hinder inom teknik, juridik och marknad, samt de förutsättningar som krävs för att nyttja möjligheterna med cirkulära flöden.
- Åtgärder som behövs för att realisera potentialen med cirkulära flöden.
