IVAs 100-lista – ett nålsöga för innovation
Projekten som ansöker till 100-listan granskas noga av IVAs experter. Långt ifrån alla tar sig igenom nålsögat. Den här sållningen är 100-listans styrka, menar Thomas Eldered, grundare av investmentbolaget Flerie och medlem i styrgruppen för Research2Business som tar fram IVAs 100-lista och arrangerar den årliga mötesplatsen R2B Summit.
Fram till den 15 augusti kan forskare inom teknik och ekonomi som siktar på att nyttiggöra sina resultat ansöka om en åtråvärd plats på IVAs 100-lista. Ansökningarna granskas sedan av en urvalskommitté med utvalda medlemmar från akademi, näringsliv och offentlig verksamhet. Endast projekt med stor potential att kunna göra nytta i samhället, kommersiellt eller på annat sätt, väljs ut.
Förra året sökte 105 forskare och forskarteam och av dessa kom 78 projekt med på 100-listan.
– Det är inte bara att skicka in en ansökan så kommer man med, utan man måste passera nålsögat hos kunniga bedömare.
- Det bidrar till hög kvalitet och är 100-listans styrka, säger Thomas Eldered.
I mer än 35 år har han arbetat som företagsledare och investerare inom läkemedel och bioteknik, och sedan förra året är han ny ledamot i Research2Business styrgrupp.
Syftet med 100-listan är att skapa fler innovationer från svenska lärosäten. Att följa upp hur projekten utvecklas är viktigt, menar han.
– Att de kunnat ta steg närmare nyttiggörande är det bästa beviset på att arbetssättet fungerar.
Under våren gjordes en enkätundersökning bland de som medverkat på 100-listan sedan starten 2019. Svaren visar att en majoritet är nöjda med sitt deltagande och skulle rekommendera andra forskare att söka. En effekt av att ha kommit med på listan är ökad synlighet och nya kontakter med näringslivet och investerare. Flera av projekten har också bildat bolag och tagit in finansiering.
Det kan dock ta tid att ta en ny forskningsidé till marknaden, säger Thomas Eldered.
– I min värld, läkemedelsutveckling, pratar vi om decennier och inte månader. Projekten kan bli väldigt omfattande och också kräva mycket kapital.
Att komma med på 100-listan kan vara ett bra sätt att komma igång, menar han.
– Det gäller att komma upp på radarn för investerare och andra aktörer i systemet. Att bli utvald av IVA ger en kvalitetsstämpel som kan göra resan framåt lite enklare.
Därmed inte sagt att succén är given. Långt ifrån alla projekt lyckas och det finns mycket att lära av misslyckanden.
– Ofta pratar vi bara om framgångsrika projekt, men vi borde prata mer med dem som misslyckats för de har ofta värdefulla lärdomar.
Jämfört med till exempel Silicon Valley är det dock inte lika accepterat att misslyckas i Sverige och det är något som borde förändras. Idéerna behöver inte vara sämre och ibland kan projekt stupa på grund av ren otur.
– Har man förstått orsaken till misslyckandet och vad man kunnat göra annorlunda är det snarare en merit, säger Thomas Eldered.
Han ser en stor potential till att fler idéer inom akademin utvecklas till framgångsrika företag, inte minst inom de områden han själv verkar, medicin och bioteknik.
– Vi har fantastiskt mycket bra forskning inom dessa områden, men få projekt kommersialiseras i Sverige, något som jag tycker är väldigt synd. Här borde man hitta mekanismer som hjälper bolag att utvecklas.
100-listan spelar här en roll genom att sätta intressanta projekt i blickfånget. Värdet av listan ökar med tiden, enligt Thomas Eldered.
– Det gäller att satsa långsiktigt. Ju längre 100-listan finns kvar och förvaltas på ett bra sätt, desto mer känd blir den och desto mer finns att vinna.
IVAs 100-lista
IVAs årliga 100-lista lyfter fram en mångfald av forskningsprojekt från svenska lärosäten, på aktuella teman. Alla med potential att skapa nytta, genom kommersialisering, affärs- och metodutveckling eller samhällspåverkan.
Genom att bygga broar mellan forskningsvärlden och näringslivet ger vi forskning med potential att förändra världen större möjlighet att omsättas till faktisk nytta.
Till IVAs 100-lista
