Är dagens skola rustad för att möta klimatkrisen?

Världen krymper. Mobiliteten ökar. Migrationen förväntas öka, bland annat på grund av klimatkatastrofer, krig och konflikter.

Öppenhet, nyfikenhet, förståelse och respekt för olikheter och förmåga att hantera dessa kommer bli en allt viktigare förmåga, kanske inte minst med tanke på det stora tryck som demokratin befinner sig under just nu.

- Samhällsförändringarna är i allra högsta grad en utbildningsangelägenhet, vilket väcker frågor om skolans roll, innehåll och uppdrag. De stora samhällsförändringarna sker oavsett om skolan vill eller inte. Är den svenska skolan tillräckligt rustad och hur kan skolan bidra till att möta de förändringar som behövs för att klara hållbarhetsutmaningarna och de tuffa målsättningarna? Det vill vi undersöka vidare, säger Pia Sandvik vd på RISE och ordförande för arbetsgruppen Skola för en hållbar framtid.

Vad var det som lockade dig till att engagera dig?  

- Jag tror att IVA kan vara med och bidra med nya perspektiv och ett förändrat narrativ. Skolan är så viktig både för individens och samhällets framtid. Jag lockades av utmaningen att bidra med något nytt, få arbeta med kompetenta och intressanta människor och få nya insikter och lärdomar.

Vilka är de viktigaste samhällsutmaningarna för skolan att möta?

- Jag tror att alla FN:s 17 globala hållbarhetsmål är relevanta för skolan. De beskriver de utmaningar som vi måste hantera såväl kort- som långsiktigt. De senaste åren har miljö- och klimatfrågorna varit högt upp på listan. Det är en snabb omställning som pågår och kommer att fortsätta. Det betyder att skolan också behöver rusta eleverna att lära att lära. Skolan är bara första anhalten på individens livslånga kunskaps- och bildningsresa.

Varför tar IVA ett grepp om skolan och samhället?

- IVAs uppdrag och ambition är att bidra till samhällets utveckling med kunskap och förnuft genom att bygga broar mellan näringsliv, offentlig verksamhet, akademi och politik. Det är därför ett naturligt steg för IVA att nu också belysa hur skolan som bildningsinstitution kan och ska bidra till en hållbar samhällsutveckling.

Vad hoppas ni åstadkomma?

- Skoldebatten är inte sällan polariserad. Vi vill bidra till en ny diskussion om skola, bildning och lärande bortom de vanliga låsningarna och ibland förenklade lösningarna. Det här är stora frågor som behöver diskuteras brett och utifrån ett vetenskapligt perspektiv.
Skola, bildning och utbildning handlar om att förkovra sig och kräver ett intellektuellt samtal. Diskussionerna om skolans roll och funktion har oftast ett här-och-nu-perspektiv, vilket i och för sig inte är så konstigt. Men man måste också samtidigt kunna föra ett samtal om skolans uppdrag och relevans utifrån ett framtidsperspektiv.

Du är ordförande för KTH, vd för RISE och engagerad i flera styrelser för kunskapsintensiva verksamheter. Du har kontakt både med akademin och med näringslivet. Vilka kompetenser, kunskaper och förmågor efterfrågas av akademin och av näringslivet?

- En viktig förutsättning för individen att komma in i arbetslivet är att man lämnar gymnasieskolan med fullständiga betyg. Akademin och näringslivets efterfrågan varierar naturligtvis beroende på arbetsinnehållet, men det är en kombination av relevanta kunskaper och kompetenser. World Economic Forum framskriver att kompetenser såsom t ex analytiskt tänkande och innovation, kreativitet, problemlösning, kritiskt tänkande, ledarskap, teknologisk design och programmering blir allt viktigare framöver som komplement till den teoretiska kunskapen. Det är en förskjutning som också syns i det svenska arbetslivet, avslutar Pia Sandvik.

Arbetsgrupp Skola för en hållbar framtid

Ordförande Pia Sandvik, docent kvalitetsteknik, vd RISE
Sonja Berlijn, professor och skolchef Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), KTH 
Iann Lundegård, docent och lektor i didaktik med inriktning mot naturvetenskap och utbildning för hållbar utveckling, Stockholms universitet.
Håkan Gustavsson, utredare Ekonomi och arbetsliv, TCO
Eva Hartell, Fil dr och lärare i STEM, KTH och lektor Haninge kommun
Jan Hylén, Fil dr statsvetenskap, utbildningsanalytiker Education Analytics AB
Amy Loufti, professor informationsteknologi, Örebro universitet
Tony Mufic, utbildningsdirektör Helsingborgs stad
Sverker Sörlin, professor miljöhistoria, KTH, förbundsordförande Folkuniversitetet
Folke Tersman, professor praktisk filosofi, Uppsala universitet, Stf. vd Institutet för framtidsstudier.