Avfall från massabruk blir nytt skogsgödsel
Ett cirkulärt skogsbruk där näringsämnen från avverkade träd förs tillbaka till marken. Det är målet för Maria Sandberg vid Karlstad universitet. Av avfall från massa- och pappersbruk utvecklar hon en ny typ av gödsel. Projektet, som var med på IVAs 100-lista 2022, har gått in i en ny industriell testfas.
Under sin livstid suger träd åt sig näring från marken. När träden avverkas följer näringen med till massa- och pappersbruken och hamnar till slut i avfallsslam och aska. En del av askan återförs till skogen, men slammet eldas upp. Det är något som Maria Sandberg, docent i miljö- och energisystem vid Karlstads universitet, vill ändra på.
– Det som kommer från skogen ska tillbaka till skogen. Jag vill sluta kretsloppet.
Maria Sandberg till höger och forskarkollegorna Karin Granström och Magnus Ståhl bär ut hinkar med det nya skogsgödslet inför det första större spridningsförsöket som skedde i våras. Bild: Carina Olsson, Karlstads universitet
Tillsammans med sina kollegor har hon under tio års tid utvecklat en typ av skogsgödsel av skogsindustrins avfall. Det innehåller aska och biokol, som utvinns ur slam. Gödslet i pelletsform kan ersätta både aska och mineralgödsel som i dag sprids i skogen för att återföra viktiga näringsämnen och motverka försurning. Det nya gödslet kan också ersätta odlingstorv på plantskolor.
– Vår produkt ger allt, men utan de fossila utsläpp som sker vill tillverkningen av mineralgödsel, säger Maria Sandberg.
Projektet var med på 2022 års 100-lista och har sedan dess gått vidare i en ny fas. Fram till 2026 ska både tillverkning och användning testas i industriell skala inom ett nytt projekt som leds av Maria Sandberg. Bland deltagarna finns bland annat skogsbolaget Stora Enso och flera andra företag och organisationer.
– Förhoppningen är att det ska vara möjligt att starta industriell produktion i slutet av projektet, säger hon.
I våras gjordes det första större fältförsöket när forskarna spred 1,3 ton pellets på en avgränsad skogsyta. Utvärderingen av effekterna är dock ännu inte klar.
– Man måste ha tålamod när man jobbar med skog. Vi har tidigare sett positiva effekter på en mindre provyta, men innan vi använder det här storskaligt i skogen måste vi testa och säkerställa att produkten verkligen gör nytta, säger Maria Sandberg.
Även tillverkningen behöver skalas upp. Slammet behandlas i en process som kallas hydrotermisk förkolning i en demoanläggning hos ett av de deltagande företagen. Slammets bryts ner under högt tryck och hög temperatur i vatten till en form av biokol som också innehåller näringsämnen. Eftersom processen sker med hjälp av vatten kallas produkten hydrokol. Hydrokolet blandas sedan med aska och pressas till pellets.
En utmaning är att det i dag är förbjudet att sprida slam i skogar som certifieras av organisationen Forest Stewardship Council (FSC). En viktig del av projektet är därför att informera om skillnaden mellan slam och hydrokol.
– Om FSC säger nej kommer inget skogsbolag att vilja använda vår produkt. Vi bjuder därför in FSC, miljöorganisationer och Skogsstyrelsen till workshops där vi berättar om vad vi gör och de kan ställa frågor, säger Maria Sandberg.
Hur lagar och regler kan sätta stopp för innovationer var något hon fick tillfälle att diskutera när hon presenterade sitt projekt på 100-listans konferens R2B Summit.
– Jag fick kontakt med andra projekt som var i en liknande situation. Det var både lite skönt och lärorikt.
Platsen på 100-listan gjorde projektet mer synligt och något hon kunnat använda när hon till exempel söker finansiering.
– Det är en fin merit att ha på cv:t som också öppnat en hel del dörrar.
Som forskare tycker Maria Sandberg att det är viktigt att samverka med företag och att forskningen efterfrågas utanför universitetet.
– Det gör också att jag får en stor inblick i vad som är viktigt för industrin och vilka problem de har.
Cirkuläret går som en röd tråd i hennes forskning. I ett annat projekt undersöker hon till exempel möjligheterna att tillverka bioplast av skogsindustrins restströmmar.
Några planer på att lämna forskarbanan för att starta avknoppningsbolag har hon dock inte.
– Nej, det ligger utanför min kompetens. Det affärsmässiga lämnar jag till någon som vet hur man driver företag. Det viktiga för mig är att det blir något av min forskning.
Fakta: Maria Sandberg
Maria Sandberg är docent i miljö- och energisystem vid Karlstads universitet. Leder projektet Skogliga resurser i cirkulära system som pågår fram till 2026. I projektet deltar Karlstads universitet, SLU, Skogsstyrelsen, Stora Enso, C-Green, Biototal Mewab, Econova och Paper Province.
I projektet testas och utvecklas en ny typ av skogsgödsel, gjort på slam och aska från massa- och pappersindustrin, för storskalig användning. Det finansieras av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source, med stöd av Vinnova, Formas och Energimyndigheten.
Bild: Det nya skogsgödslet innehåller både näring och ämnen som motverkar försurning i marken och kan ersätta askspridning och mineralgödsling. Fotograf Carina Olsson, Karlstads universitet.
Läs om projektet Skogliga resurser i cirkulära system
IVAs 100-lista
IVAs årliga 100-lista lyfter fram en mångfald av forskningsprojekt från svenska lärosäten, på aktuella teman. Alla med potential att skapa nytta, genom kommersialisering, affärs- och metodutveckling eller samhällspåverkan.
Genom att bygga broar mellan forskningsvärlden och näringslivet ger vi forskning med potential att förändra världen större möjlighet att omsättas till faktisk nytta.
Till IVAs 100-lista