Matematiksatsning på landsbygd väcker framtidstro
När Annika Olsson, rektor för Lunds tekniska högskola (LTH) och IVA-ledamot, pratar om vikten av att nå utanför storstäderna är det med både personlig övertygelse och strategisk skärpa. Som ett exempel på ett ovanligt lyckat initiativ lyfter hon det pågående samarbetet mellan LTH och Kungsskolan i Örkelljunga – ett projekt som på kort tid fått ett oväntat starkt genomslag bland högstadieelever i en landsbygdsmiljö där akademisk vidareutbildning sällan är en självklarhet.
Vi måste nå eleverna innan de väljer bort teknik.
– Vi måste hitta eleverna tillräckligt tidigt, innan de hunnit välja bort möjligheten att läsa vidare. Det är därför vi satsar på högstadiet, säger Annika Olsson.
Förebilder har lett vägen
Annika Olsson vet vad hon talar om. Hennes egen väg till ingenjörsyrket följde inte några självklara akademiska fotspår. Hon växte upp i en icke-akademisk familj och valde först humanistisk linje på gymnasiet.
– Men tack vare två gymnasielärare som såg mig och uppmuntrade mig, bytte jag till naturvetenskaplig linje och hittade kemin.
Efter en civilingenjörsexamen i kemiteknik arbetade hon i industrin i femton år innan hon återvände till akademien och LTH som forskare och sedermera ledare.
– Min handledare professor Gunilla Jönson (IVA-ledamot) har varit både en inspiration, mentor och förebild, utan hennes stöd hade jag sannolikt inte varit på den plats jag är idag.
Inspirerande matematik
Initiativet som nu växer fram i Örkelljunga består av två delar: ”VI med EPA”, ett teknikinriktat projekt med temadagar för alla i årskurs 8, och ”MAX-matte”, en fördjupad matematikundervisning för elever i årskurs 7–9 som leds av en amanuens från LTH. Det senare stöds av ELLIIT:s Gender and Diversity Call och har fått stor uppmärksamhet – inte minst tack vare att en fjärdedel av skolans högstadieelever valt att delta.
– Skolan och lärarna är väldigt engagerade i det här, och våra insatser har fyllt ett tomrum. Det finns färre schemabrytande aktiviteter i landsbygdsskolor än i större städer, så det här har gjort skillnad, förklarar Annika Olsson.
Resultaten talar för sig själva. Eleverna presterar bättre i nationella mattetävlingar, fler väljer naturvetenskapligt gymnasieprogram och skolan har blivit en plats där matematik ses som något inspirerande snarare än svårt.
Öka intresset för universitetsstudier
Satsningen är en del av LTH:s strategiska arbete med breddad rekrytering, men inte i den form som oftast diskuteras. Istället för att fokusera enbart på kön eller etnicitet, har man valt att rikta blicken mot geografiskt och socioekonomiskt utanförskap – miljöer där akademiska traditioner är svaga och kontakten med högre utbildning är begränsad.
– Att satsa mer på Lund kommer inte göra någon skillnad. Där känner alla redan till oss. Vi måste hitta dem som är lämpliga och villiga, oavsett var de växer upp, säger Annika Olsson.
Hon understryker också vikten av att universitet inte ersätter högstadieläraren, utan kompletterar: med inspiration, med synlighet och med möjligheten att visa vad en ingenjörsutbildning faktiskt kan leda till.
En modell som kan skalas
Med framgångarna i ryggen hoppas LTH kunna skala upp initiativet till fler skolor i liknande miljöer. Det kräver mer resurser – men modellen är tydlig, och effekten är mätbar.
– Vi har hittat en modell som fungerar. Nu behöver vi arbeta vidare så att fler skolor kan ta del av detta, säger Annika Olsson.
Förändra bilden av vad teknik är
Men ytterst handlar det om att förändra bilden av vad teknik är – och vem det är för. När Annika Olsson får frågan vad hon skulle säga till en elev som tror att matte eller teknik inte är för dem, svarar hon med en motfråga: Vad är du intresserad av?
– Teknik är så mycket bredare än man tror. Om du vill hjälpa människor, lösa samhällsproblem eller arbeta med miljöfrågor – då behövs matte och teknik. Det handlar inte om att du måste vara ett ”geni”, utan att du har vilja, nyfikenhet och får rätt stöd i rätt tid.
Och det är precis det den här satsningen handlar om.
Om Annika Olsson
Annika Olsson är rektor vid Lunds tekniska högskola (LTH) och professor i förpackningslogistik. Hon är drivande i LTH:s arbete med breddad rekrytering och ökad mångfald, med särskilt fokus på att nå unga i landsbygds- och icke-akademiska miljöer. Annika Olsson har en bakgrund som civilingenjör i kemiteknik och har tidigare arbetat i industrin innan hon återvände till akademin som forskare och senare ledare. Hon har länge arbetat med hållbarhetsfrågor och tvärvetenskapliga projekt i nära samverkan med näringslivet och samhället.
Annika Olsson är ledamot av IVA sedan 2022.
