Så påverkar Riksbankens räntesänkningar svenska företag

- Räntesänkningarna kommer absolut att kunna påverka näringslivet inom vissa områden. Det kommer att lätta trycket för dem. Kanske framför allt företag som har mycket lån, till exempel inom fastighetsbranschen där det finns många företag som har haft stora problem de senaste åren, säger Fredrik Sjöholm. 

Annika Winsth håller med. Hon menar att Riksbankens avisering om fler räntesänkningar under det kommande året kan bli avgörande för vissa företag. Inte minst för de bolag som är beroende av att de svenska hushållens ekonomi förbättras, vilket är starkt kopplat till att räntan sänks. 

- Det är mycket viktigt för dem. Svensk inhemsk ekonomi har utvecklats svagt i närmare tre år och det har påtagligt påverkat företagen som haft det tufft. Återhämtningen bygger på att Riksbanken sänker räntan ett antal gånger till i närtid, om inte förvärras lågkonjunkturen. För flera konsumentberoende företag kan räntesänkningarna bli avgörande för att inte tvingas säga upp personal eller än värre gå i konkurs, säger Annika Winsth. 

Exportföretagen inte lika räntekänsliga 

Trots att de senaste årens höga räntor har påverkat många inhemska företag negativt, så har det inte haft lika stor effekt på landets exportföretag, som förra året stod för drygt 55 procent av Sveriges BNP och sysselsatte nästan 180 000 svenskar. 

- För exportbolag är den globala efterfrågan betydligt viktigare än den svenska. Svensk tjänsteexport har gått som tåget en längre tid och mycket starkare än i till exempel Tyskland. Varuexporten har varit imponerande stark fram till nyligen och har utvecklats klart bättre än världshandeln, vilket är ett styrkebesked, säger Annika Winsth. 

Enlig Fredrik Sjöholm kan en förklaring vara att den svenska kronans låga värde har gynnat exportföretagen. 

- En svag växelkurs som vi har haft  under lång tid har gett svenska exportföretag en fördel mot omvärlden. Det gäller inte minst företag inom basindustrin som till exempel gruv- och metallnäringen och företag inom trä- och pappersindustrin. 

Men Annika Winsth tror att det i första hand handlar om strukturen på svensk export, med en större ”catch up” effekt än i många andra länder, och mindre om kronan som främst påverkar företagens vinster. 

Hur Riksbankens räntesänkningar, de som redan är gjorda och de nya som man har flaggat för, i slutänden kommer att påverka de svenska exportföretagen är svårt att veta. Annika Winsth tror inte att det är de räntebeslut som fattas här i Sverige som kommer att få störst betydelse, utan de som fattas i omvärlden. 

- I nuläget är fokus på när den amerikanska centralbanken ska börja sänka styrräntan. Det är Federal Reserve som sätter priset på pengar i världen. Dess agerande får stor påverkan på ränt- och valutamarknaderna och därmed på global tillväxt, säger Annika Winsth.  

Räntan inte avgörande för konkurrenskraften 

Men även om kortsiktiga förändringar i den svenska och globala penningpolitiken kan påverka villkoren för många svenska företag tror varken Annika Winsth eller Fredrik Sjöholm att det har någon större påverkan på Sveriges konkurrenskraft som land. I alla fall inte i ett längre perspektiv. 

- Konkurrenskraft för mig är en mer långsiktig förändring som har ganska lite att göra med ränteförändringar. Det påverkas mer av andra faktorer. Till exempel tillgång till kritiska naturresurser, att det finns ett bra utbildningssystem som skapar rätt kompetenser, och att man har en stabil elproduktion och en bra infrastruktur som vägar, järnvägar och hamnar. Det är långt mycket viktigare faktorer än vad några räntesänkningar hit eller dit är, säger Fredrik Sjöholm. 

Annika Winsth håller med. Men hon vill lyfta fram ytterligare en faktor, den kanske allra viktigaste för att göra svenska företag konkurrenskraftiga. De måste ha något att komma med. Det gäller inte minst de bolag som ska klara sig på en global marknad. 

- Den globala konkurrensen är stenhård.  De exportbolag som inte håller måttet finns inte. Det är ingen välgörenhet där ute. Utan att vara konkurrenskraftiga överlever inte företagen. De behöver vara effektiva, lyhörda och snabbfotade, vilket många svenska bolag är, konstaterar Annika Winsth. 

Om Fredrik Sjöholm

Fredrik Sjöholm är professor i nationalekonomi och vd för Institutet för Näringslivsforskning (IFN).

Fredrik Sjöholm är ledamot av IVA sedan 2018,  och ordförande för IVAs avdelning Ekonomi.

Om Annika Winsth

Annika Winsth är makroekonomisk expert och chefekonom på Nordea, där hon arbetat i olika befattningar sedan 1994. Hon har tidigare arbetat på Finansdepartementet, och ingår i styrelsen för bland annat Lunds universitet där hon sedan 2018 är hedersdoktor vid Ekonomihögskolan.

Annika Winsth är ledamot av IVA sedan 2021.