Sverige fortsatt i topp bland EU:s innovationsländer
Häromveckan publicerades EU:s årliga listning av Europas främsta innovationsländer, the European Innovation Scoreboard (EIS). För andra året i rad hamnar Sverige näst högst på listan, bakom Danmark. Det är en glädjande placering men det finns orosmoln, menar Björn Ekelund, IVA-ledamot och forskningsdirektör på Ericsson.
Som innovationsland har Sverige ett antal styrkor som många andra länder kanske inte har.
- Vi har ett gott samarbetsklimat mellan akademin och industrin och mellan olika industriella sektorer. Vi har också en affärs- och företagskultur som är förhållandevis icke-hierarkisk och som gynnar innovation, säger Björn Ekelund som själv har arbetat med innovationsprocesser i större delen av sitt yrkesliv.
EU:s Innovation Scoreboard har publicerats sedan 2001 och sätts samman av EU-kommissionen. Det är en årlig sammanställning där samtliga EU-nationer poängsätts utifrån 32 parametrar som påverkar ländernas innovationsförmåga. Efter att i många år ha legat allra överst på listan hamnar Sverige 2024 för andra året i rad på en andraplats. Bakom vår framskjutna position ryms flera framgångsfaktorer. Sverige anses bland annat ligga långt fram när det gäller användningen av informationsteknologi, vi har hög utbildningsnivå, attraktiva forskningssystem, en stor vilja att investera riskkapital i innovation och teknikutveckling, och många små och medelstora företag med hög innovationskraft.
Färre högutbildade ett av flera orosmoln
Samtidigt som Sverige fortsatt rankas högt när det gäller många innovationsfaktorer, så visar kartläggningen att vi har tappat en del av vårt tidigare försprång på flera fronter. Ett exempel är att Sverige sedan 2017 har ett minskat antal nya högutbildade och doktorander, bland annat inom de så kallade STEM-ämnena (Science, Technology, Engineering, and Mathematics). EU:s sammanställning visar också att vi fortsatt att tappa inom områden där vi redan varit relativt medelmåttiga. Mest anmärkningsvärd är bedömningen att rörligheten på arbetsmarknaden bland personer som är högutbildade eller högkvalificerade inom forskning och teknik har sjunkit kraftigt sedan förra året. Enligt Björn Ekelund är det siffror som måste tas på allvar. Och det finns fler potentiella orosmoln menar han.
- Bakom de styrkor som Sverige har finns idag teknologiska svagheter som kanske ännu inte har slagit igenom, men som kan få stor betydelse för vår framtida konkurrenskraft som innovationsland. Vi är till exempel jätteduktiga på att använda oss av IT idag. Men vi ligger långt efter många andra länder när det gäller cybersäkerhet och tillämpning av AI.
Minskande statligt stöd till FoU
En faktor som ofta pekas ut som grundläggande för Sveriges framtida konkurrenskraft som innovationsland är viljan att investera pengar i forskning och utveckling (FoU). Och här visar årets innovationskartläggning på ett trendbrott. Efter flera år av uppgång bedöms den svenska investeringsviljan ha minskat sedan förra året, både vad gäller riskkapital och näringslivets satsningar. Samtidigt har den offentliga sektorns satsningar på FoU fortsatt att sjunka, från en redan låg nivå i jämförelse med de satsningar som näringslivet stått för.
- Det här är en fråga som vi inom industrin har försökt lyfta med politikerna i flera år, säger Björn Ekelund.
I en debattartikel i Dagens industri uppmanade nyligen flera vd:ar för några av landets största och mest forskningstunga teknikföretag (däribland Ericsson) regeringen att visa en vilja att öka sina FoU-investeringar redan i kommande budgetproposition. Enligt Björn Ekelund betyder det inte att näringslivet vill att staten ska stå för industrins forskning och utvecklingskostnader, utan snarare att det offentliga måste bidra mer till att skapa den grogrund som krävs för att bedriva konkurrenskraftig innovation och teknikutveckling.
- Jag brukar prata om att skapa en god jordmån. Det kan till exempel handla om att satsa på högkvalitativ utbildning, starka forskningsmiljöer och infrastruktur.
Utmärkta framtidsutsikter om korten sköts rätt
Även om det finns orosmoln på himlen så menar Björn Ekelund att Sverige har goda möjligheter att behålla sin framskjutna position som innovationsland. Förutsätt att vi sköter våra kort rätt. Förutom en ökad finansiell ambitionsnivå från det offentliga behövs också en tydligare och mer långsiktig nationell innovationsstrategi, menar Björn Ekelund. Det är också viktigt att fortsätta värna och utveckla de områden där Sverige redan har ett försprång mot många andra länder.
- Vi har ett stort antal ”mjuka” styrkefaktorer i det svenska samhället som är stora tillgångar: allt från ett jämlikt och demokratiskt samhälle till vår affärskultur och vårt samarbetsklimat. Och vi har en väldigt stolt teknik- och ingenjörstradition som vi ska ta vara på.
Om European Innovation Scoreboard
European Innovation Scoreboard (EIS) är en årlig rapport som har publicerats av EU-kommissionen sedan 2001. I rapporten rankas samtliga EU-länder utifrån 32 parametrar som påverkar dess innovationsförmåga. Poäng delas bland annat ut för kompetenstillgång, investeringsvilja, samarbetsklimat, hållbarhetsarbete, digitaliseringsnivå och användning av informationsteknologi.
European Innovation Scoreboard
IVAs FoU-barometer
IVA publicerar sedan 2019 en årlig FoU-barometer som belyser hur företag ser på FoU-investeringsklimatet i Sverige, och synliggör utvecklingen av investeringarna över tid. FoU-barometern baseras på en enkät som varje år skickas ut till 200 utvalda FoU-intensiva företag i Sverige. I 2023 års barometer framgick bland annat att tillgång till rätt kompetens anses vara den överlägset viktigaste faktorn för att driva konkurrenskraftig FoU-verksamhet i Sverige .
Allt om IVAs FoU-barometer
