Tredje svensken i rymden viktig dörröppnare

Det har bara gått ett drygt år sedan ingenjören och stridspiloten Marcus Wandt blev uttagen bland 22 500 sökande till att bli en av Europas nya astronautkandidater. Tack vare ett sent återbud fick han i våras erbjudandet att komma med upp till den Internationella rymdstationen ISS. Sedan dess har han i rekordfart tagit sig igenom den utbildning som krävs för att klara av uppdraget som han nu står inför.

- Det känns fantastiskt! Jag hade aldrig kunnat föreställa mig för ett år sedan att vi så här snabbt skulle ha en ny svensk astronaut på väg ut till rymden. Det ligger mycket hårt arbete bakom och många som kämpat för att få till det här, säger Anna Rathsman som i sin roll som chef för Rymdstyrelsen har varit spindeln i nätet för att få allt att klaffa.

Resan är ett samarbete mellan Rymdstyrelsen, den europeiska rymdorganisationen ESA, de amerikanska rymdföretagen Axiom Space och Space X samt den amerikanska rymdmyndigheten NASA.

30 vetenskapliga experiment på två veckor

Efter åtta månaders förberedelser är Marcus Wandt nu redo för att skjutas upp till den internationella rymdstationen ISS. Under två veckor kommer han att delta i ett 30-tal olika forskningsexperiment. Han ska bland annat vara försöksperson för att se hur människors stressnivåer och tankeförmåga påverkas under längre vistelser i trånga utrymmen. Förhoppningen är att resultaten kan bidra till att förbättra designen av andra trånga miljöer där människor måste vara alerta och prestera på topp. Till exempel på ubåtar, oljeplattformarar eller arktiska forskningsstationer.

- En annan sak som han kommer att göra däruppe är att vara med och undersöka hur kroppens stamceller påverkas av tyngdlöshet, säger Anna Rathsman.

I tidigare försök har det visat sig att stamcellers kapacitet att dela på sig och utvecklas till mogna kroppsceller har ökat när de utsatts för korta stunder av tyngdlöshet, Nu ska Marcus Wandt ha med sig stamcellerna upp under två veckor. Försöken är en del av ett forskningsprojekt som leds från Uppsala universitet. Syftet är att ta reda på hur inverkan av tyngdlöshet på stamceller kan bidra till deras användning för medicinska ändamål.

Viktig morot för att locka framtida ingenjörer och forskare

Innan Marcus Wandt blev uttagen till ESAs astronautprogram har han arbetat som stridspilot inom försvarsmakten. De senaste åren har han varit chefstestpilot på Saab där han bland annat har varit med i utvecklingen av Jas Gripen. I grunden är han utbildad ingenjör och tog 2007 examen i elektroteknik. Det är en bakgrund som Anna Rathsman tror kan inspirera unga människor att vilja läsa teknik och andra så kallade STEM-ämnen.

- Om man vill få unga att läsa teknik och naturvetenskap så är rymden en otrolig dörröppnare. Att se att en kille som läst till ingenjör på Chalmers kan gå så här långt och bli astronaut och skickas ut i rymden, det kan ju bli en enorm inspirationskälla för unga människor som funderar på vad de ska utbilda sig till.

Rymden en plantskola för samhällskritisk teknik

Rymden är inte bara en plats för att bedriva viktig grundforskning. Det är också en miljö som bidragit till att driva på den tekniska utvecklingen. Ofta handlar det om att få fram lösningar som lever upp till de extremt höga krav som ställs på den teknik som ska klara ett rymduppdrag. Inte sällan är det teknik som i förlängningen har fått stor betydelse även nere på jorden. Ett exempel är utvecklingen av effektivare solpaneler som bidragit till att solenergi nu är ett konkurrenskraftigt alternativ till fossila bränslen. Även här tror Anna Rathsman att uppskjutningen av astronauter kan få stor betydelse.

- Den uppmärksamhet det får att skicka upp astronauter i rymden är ett sätt att få folk att se hur viktigt det är att satsa på rymdforskning och rymdteknik. Ta till exempel utvecklingen av satelliter som i rymden bildar en infrastruktur som samhället här nere på jorden är helt beroende av, till exempel när det gäller kommunikation, position och jordobservationer.

Två veckors karantän inför uppskjut 

Om allt går som planerat kommer Marcus Wandt och hans tre medastronauter att lyfta från Kennedy Space Centre i Florida på torsdag kväll (klockan 22.49 den 18/1 svensk tid ). Tillsammans med bland annat rymdminister Mats Persson kommer Anna Rathsman att vara på plats för att se uppskjutningen. Men möjligheterna att få träffa Sveriges nästa rymdfarare innan avfärden och önska lycka till är begränsade. I så fall blir det på behörigt avstånd.

- Han och de andra astronauterna har ju befunnit sig i karantän nu i totalt två veckor för att säkerställa att ingen av dem drabbas av någon smitta och blir sjuka inför resan. Så jag får väl kanske vinka till honom genom någon glasruta, säger Anna Rathsman.

(Texten har uppdaterats då den ursprungliga tiden för uppskjut flyttades fram. Uppskjutningen torsdagen den 18/1 gick enligt plan.)

Om Marcus Wandt

Marcus Wandt är 43 år, utbildad stridspilot och ingenjör med inriktning på Elektroteknik. Han blir den andra svensken att skickas upp i rymden, efter Christer Fuglesang, den tredje om man även räknar med svensk-amerikanske Jessica Meir. Marcus är ESAs första ”projektastronaut”, vilket innebär att han är tillfälligt anställd på ESA, men med finansiellt stöd från bland annat Regeringskansliet, försvarsdepartementet, Saab, FAM och Rymdbolaget (Swedish Space Corporation).

(Foto: SpaceX/Axiom)   

Om Anna Rathsman

Anna Rathsman är sedan 2018 generaldirektör för Rymdstyrelsen. Hon är i grunden ingenjör i elektroteknik vid Kungliga Tekniska Högskolan och idag en av Sveriges ledande experter inom svensk och internationell rymdverksamhet.

Anna Rathsman är ledamot av IVA sedan 2021.