IVAs Guldmedalj 2020 - Kristina Edström

Batterier har gått från iskallt till stekhett

I september drog EU:s jättesatsning Batteri 2030+ igång, med en budget på mer än 400 miljoner kronor. Målet är att utveckla framtidens batterier. De är smarta, har högre energiinnehåll, längre livslängd och mindre miljöpåverkan än dagens motsvarigheter. Satsningen involverar fler än hundra grupper från universitet, forskningsinstitut och företag, från tjugo europeiska länder. Chalmers, Uppsala universitet och Northvolt är med från Sverige.

Jobbet koordineras av Kristina Edström i Uppsala. Just nu under pandemin på avstånd. Deltagarna träffades fysiskt senast i januari.

– Nu styrs arbetet via täta men korta webbmöten. Den första fasen slutade sista maj och nästa började den första september. Detta gap har minskat trycket lite men det är klart att arbetet hade varit enklare och missförstånden färre om vi hade kunnat se varandra i vitögat, säger hon.

Hennes grupp vid Ångströmlaboratoriet studerar de komplexa reaktioner som sker i gränsytorna mellan material och komponenter i batterierna, och som påverkar alla batteriernas egenskaper. Gruppen är stor – uppåt 80 personer – och välfinansierad. Inte bara Kristina Edström själv, utan också flera av de yngre medlemmarna har fått stora prestigefulla stöd från exempelvis EU. Intresset för arbetet är stort, men det har inte alltid varit så. Det finns trender också i forskningsfinansiering.

– Så är det. Tyvärr. I Sverige är vi för kortsiktiga. Det fanns en period där batterier sågs som ökentråkigt och det var svårt att få finansiering. Jag har fått långsiktiga stöd från Vetenskapsrådet som finansierar bra forskning och inte bryr sig om politik. Det har varit en förutsättning för min forskning. Sen har jag också fått basresurser från Uppsala universitet.

Vändningen kom för sex – sju år sedan, när fordonsindustrin började intressera sig.

– Vi började inom forsknings- och utvecklingscentret Swedish electromobility center diskutera om inte fordonsindustrin behövde ha koll på lådorna som de köper in. Jag tror vi var tidiga i Europa. Intresset har ökat sedan dess.

Kristina Edström växte upp i Mölndal. Mamma Vivi Edström var forskare i litteraturvetenskap – senare professor vid Stockholms universitet – och feminist. Bland vännerna fanns flera prominenta forskare inom humaniora. De satt ofta hemma i köket i Mölndal och diskuterade forskarens villkor. Dottern Kristina satt under köksbordet och undrade vad som menades med ”kvotering” och ”konstiga tjänstetillsättningar som missgynnade kvinnor”.

– Hemma fanns en feministisk dialog och det var i den kontexten jag växte upp. Det var självklart att min mamma skulle matcha fram sina döttrar. Inställningen var att det var viktigt som kvinna att utbilda sig så långt man kunde för att få göra meningsfulla saker. Det har påverkat mig mycket, säger hon. 

Att hon valde att bli forskare var ingen överraskning. Däremot att ämnesvalet blev kemi.

– När jag växte upp i Mölndal hade jag väldigt duktiga och inspirerande lärare i kemi, fysik och biologi. De öppnade en ny värld. Jag behövde mitt eget uttryck och mitt eget språk. Det var min tonårsrevolt.

Hon hade också kunnat bli lärare. Kristina Edström är intresserad av lärande men undervisar inte så mycket längre. Det handlar bland annat om att ge plats för nästa generation forskare – ett förhållningssätt hon tycker är viktigt.

– Det finns många fina förebilder som påverkat mig. Det finns de som lyckas bygga en enorm miljö som knoppas av åt alla möjliga håll och som har många adepter runt om sig i Sverige och världen, som till exempel fysikprofessorn Börje Johansson vid KTH och Uppsala universitet. Jag beundrar honom och inspireras att försöka jobba så.

Det är därför viktigt att kunna släppa ifrån sig makten till yngre ledarbegåvningar, tycker hon.

– De kan till och med göra revolt. Då gäller det också att kunna släppa taget, bita ihop och finna sig i beslut som man inte alltid gillar.

Själv försöker hon lyfta kemin i batterierna. Inte minst för att öka intresset för ämnet, som varit dalande en längre tid. Nu ser dock den trenden ut att vända. Många kemiutbildningar i Sverige har i år sett en kraftig ökning av antal förstahandssöknande.

– Jag vill göra kemin synlig. Det är kemin i batterierna som bestämmer hur de fungerar. Det är därför det är viktigt och spännande att försöka förstå de olika kemiska reaktioner som kan ske och vilka av dessa som ger bäst batteripresentanda. 

Motivering IVAs Guldmedalj

Professor Kristina Edström tilldelas guldmedalj för sin framstående batteriforskning som innebär att världen kommit närmare en lösning för energilagring, som är av största betydelse för samhället. Utvecklingen, under hennes ledning, av nästa generations batteriteknik för tillämpningar inom fordonsindustrin, är världsledande. Hennes förmåga att inspirera och vägleda unga bygger framgångsrikt en stark forskargrupp.