Jubileumsboken ”Teknik i samhällets tjänst”
IVA påverkar samhället. Det konstaterar författarna till jubileumsboken ”Teknik i samhällets tjänst” som lyfter fram nyckelpersoner, händelser och byggnader ur IVAs hundraåriga historia.
Fjorton essäer, kortare artiklar, notiser och en skatt av bilder från då och nu berättar inte hela historien, påpekade Arne Kaijser, en av bokens redaktörer och författare, vid lanseringen.
I stället har skribenterna, samtliga väl insatta i teknikens historia, gjort nedslag i händelser och skeenden och inte minst skildrat personer som har spelat en viktig roll såväl för samhället som för IVA.
Kommerserådet Axel F. Enström, akademiens första vd, är en av dem som porträtteras.
– Jag blev fascinerad av sambandet mellan bildandet av IVA och elektrifieringen av Sverige. Då i början av 1900-talet var det ingen självklarhet att landet skulle bli en industrination. Vi saknade ju kol. Men vattenkraft fanns i stor omfattning, sa Gunnar Wetterberg som fördjupat sig i Axel F. Enströms gärning och betydelse de första tjugofem åren.
Energifrågan har, under hela akademiens verksamhet varit en röd tråd. Energiöverenskommelsen mellan fem riksdagspartier år 2016 är det senaste exemplet på att IVA påverkar politiska beslut.
Forskning och forskningspolitik, främst inom olika teknikområden, har alltsedan 1919 varit en viktig fråga för akademien. Under slutet av 1960-talet tog dock staten över hela ansvaret för finansieringen av teknikforskningen. Lite snopet för akademien, konstaterade Sverker Sörlin, som behandlar IVAs arbete med framtidsstudier i sin essä.
– Tidigare upplevde man sig som ombudsman för framtiden. Numera är förhållandet mer avslappat, sa han, och konstaterade att allt inte alltid gått som IVA har velat.
– Flera egna stora satsningar blev aldrig av. Staten tog hand om forskningen och bildade ett eget institut för framtidsstudier. Men när IVA arbetar tillsammans med andra blir det framgångsrikt, sa Sverker Sörlin.
