Nobelpriset i fysik 2024: De lade grunden till maskininlärning och AI

Årets Nobelpris i fysik delas av amerikanen John J. Hopfield, Princeton University, NJ, USA och britten Geoffrey E. Hinton, University of Toronto, Kanada. De får priset för sina banbrytande bidrag till att utveckla de metoder som ligger till grund för dagens AI-revolution. Ett bra val av pristagare tycker IVA-ledamöterna Anders Ynnerman och Anette Novak.

- Det är ett fantastiskt val som Kungl. Vetenskapsakademien har gjort. Vi är många på IVA som har väntat länge på att de här framstegen ska belönas. Dessa fundamentala upptäckter ligger till grund för hela den explosionsartade utvecklingen vi nu ser inom olika användningsområden för AI, säger Anette Novak som är IVA-ledamot och ordförande för IVAs avdelning Informationsteknik.

Utvecklingen kring maskininlärning och artificiell intelligens har tagit stora steg framåt de senaste åren. Men forskningen kring de metoder och algoritmer som ligger bakom den nya teknologin har pågått i decennier. En av grundbultarna handlar om utvecklandet av artificiella neurala nätverk där årets två Nobelpristagare har bedrivit forskning sedan 80-talet.

- Hopfield har bidragit till grundläggande förståelse av hur artificiella neurala nätverk kan tränas för att komma ihåg tillstånd och associera. Hinton, som brukar gå under epitetet AI:s gudfader, har bidragit till att hitta sätt att lära nätverken att kunna förstå en distribution av data och även metoder för att kunna träna stora djupa nätverk med gömda lager av neuroner. Det säger IVA-ledamoten Anders Ynnerman, som är professor vid Linköpings universitet och programdirektör för Wallenberg Autonomous Systems and Software Programme (WASP) som Sveriges största satsning på AI-forskning.

Om Nobelpristagarna

John J. Hopfield är född 1933 (91 år) i Chicago, IL, USA. Han blev Fil.dr 1958 vid Cornell University, Ithaca, NY, USA och senare professor vid Princeton University, NJ, USA.

Geoffrey E. Hinto är född 1947 (76 år) i London, Storbritannien. Han blev Fil.dr 1978 vid The University of Edinburgh, Storbritannien och senare professor vid University of Toronto, Kanada.

Läs Kungl. Vetenskapsakademiens pressmeddelande Nobelpriset i fysik 2024: De tränade artificiella neuronnät med fysik

Om Anette Novak

Anette Novak är ledamot av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) och ordförande i IVAs avdelning Informationsteknik. År 2022 utsågs hon till ledamot av interimsstyrelsen för European Institute of Innovation and Technology’s (EIT) Knowledge and Innovation Community (KIC) ”Culture and Creativity”. Hon har tidigare bland annat varit vd för forskningsinstitutet Interactive Institute.

Foto: Christine Olsson / TT   

Om Anders Ynnerman

Anders Ynnerman är professor i vetenskaplig visualisering vid Linköpings universitet. Han är även programdirektör för Wallenberg Autonomous Systems and Software Programme (WASP) som är sveriges största satsning på AI-forskning. Han är ledamot av både Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) och Kungl. Vetenskapsakademien (KVA).

Vill du få vårt nyhetsbrev?

Aktuellt från IVA mailas varannan tisdag och ger dig senaste nytt om vad vi gör - och inbjudningar till alla våra evenemang.