Nobelpriset i kemi 2024: Vetenskap där AI hjälper till med att lösa ett riktigt biologiskt problem

Nobelpriset i kemi 2024 tilldelas med ena hälften till David Baker, USA ”för datorbaserad proteindesign” och med andra hälften gemensamt till Demis Hassabis och John M. Jumper, Storbritannien ”för proteinstrukturprediktion”. Inte ett svårt val, säger IVA-ledamot Pernilla Wittung-Stafshede, professor och ledamot i Nobelkommittén som utser årets pristagare.

protein

- Det var inte ett svårt val i år, utan ett ämne som jag tror att alla i kommittén kände var väldigt väl tajmat. Det här är det första användningsområdet inom vetenskap där AI faktiskt hjälper till med att lösa ett riktigt biologiskt problem, säger professor Pernilla Wittung-Stafshede som deltagit i arbetet med att utse 2024 års pristagare.

Nobelpriset i kemi 2024 handlar om proteiner, ”livets geniala kemiska multiverktyg”. David Baker har lyckats med konststycket att bygga nya proteiner, medan Demis Hassabis och John Jumper med hjälp av en AI-modell har löst ett 50 år gammalt problem: att förutspå proteiners komplexa strukturer.

- Proteiner styr nästan allt viktigt som händer i våra kroppar. De är arbetshästarna i levande organismer, och består av långa kedjor av aminosyror som vecklar ihop sig till en viss form som bestämmer vilken funktion de har. I hela världen finns så vitt man vet ungefär 200 miljoner proteinsekvenser i allt från bakterier, träd, plantor, växter och djur. Bara i oss människor finns kanske 20 000 olika proteiner, där vi tidigare bara kände till formen på en tredjedel, säger Pernilla Wittung-Stafshede.

- Den ena halvan av priset handlar om design: att veta hur man ska designa ett protein för att det ska få en form och en funktion som kanske inte finns i naturen men som vi har nytta av. Det var det man lyckades göra häromåret när man tog fram ett protein som hade precis rätt form för att binda till coronaviruset och blockera det, vilket är ett bra exempel på problem som pristagarnas upptäckt hjälper oss att lösa.

- Den andra delen av priset, som handlar om att förutspå proteiners 3D-struktur, bygger på ett genombrott som skedde för bara för några år sedan - vilket är väldigt ovanligt i Nobelprissammanhang. När vi började titta på det här och insåg hur stort det var så blev valet ganska självklart, konstaterar Pernilla Wittung-Stafshede.

Demis Hassabis och John M. Jumpers genombrott uppmärksammades 2022 på IVAs lista över det årets tre största framsteg inom teknik och innovation runt om i världen. I klippet här nedanför förklarar vi en del av storheten.

Om Nobelpristagarna 

David Baker, född 1962 (62 år) i Seattle, WA, USA. Fil.dr 1989 vid University of California, Berkeley, CA, USA. Professor vid University of Washington, Seattle, WA, USA.

Demis Hassabis, född 1976 (48 år) i London, Storbritannien. Fil.dr 2009 vid University College London, Storbritannien. VD för Google DeepMind, London, Storbritannien.

John M. Jumper, född 1985 (39 år) i Little Rock, AR, USA. Fil.dr 2017 vid University of Chicago, IL, USA. Senior Research Scientist på Google DeepMind, London, Storbritannien.

Läs Kungl. Vetenskapsakademiens pressmeddelande Nobelpriset i kemi 2024: De har knäckt koden för proteinernas märkliga strukturer

Om Pernilla Wittung-Stafshede

Pernilla Wittung-Stafshede är professor i kemi på Chalmers tekniska högskola, vid institutionen för life sciences. Hon är ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien (KVA) och medlem av Nobelkommittén för kemi, som utser Nobelpristagarna i kemi. 

Pernilla Wittung-Stafshede är sedan 2020 ledamot av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), avdelning Bioteknik.

Vill du få vårt nyhetsbrev?

Aktuellt från IVA mailas varannan tisdag och ger dig senaste nytt om vad vi gör - och inbjudningar till alla våra evenemang.