Omtvistad teknik i fokus på klimatmötet i Dubai

- Jag är i grunden teknikoptimist och jag tycker absolut inte att vi ska stänga dörren till den här tekniken. Det viktiga är att man förstår teknikens begränsningar. I vilka situationer är den vettig att använda? I hur stor skala kan man göra det? Och vad kommer det att kosta?

Mötet i Dubai framställs av många som en oväntat stor framgång. För första gången använder man sig av uttrycket ”fossila bränslen” och pratar om en målsättning att röra sig bort från fossila bränslen. Ser du det också som en framgång?

- Jag tycker att det blev ett bättre avtal än förväntat. Det blev ingen överenskommelse om att helt fasa ut kol, olja och gas, som många hade hoppats på. I stället blev det en kompromiss där man kom överens om att vi under det här decenniet måste intensifiera arbetet med att minska utvinningen och användningen av fossila bränslen, men under ordnade och rättvisa former.

Många kritiker säger att det här avtalet öppnar för fortsatt användning av fossila bränslen, så länge man investerar i teknik som kan fånga in den koldioxid som man släpper ut. Håller du med?

- Det är olyckligt om man tolkar avtalet så. Vissa länder med mycket fossila resurser kommer säkert vilja göra det. Men det innebär inte att satsningar på den här tekniken är helt kontraproduktiva. Även FN:s klimatpanel IPCC anser att satsningar på teknik för att fånga in och lagra koldioxid är nödvändiga för att nå klimatmålen. Men det kanske kommer handla om att bara använda den i vissa sektorer, som till exempel sjöfarten eller flyget. Jag har däremot väldigt svårt att se att infångningsteknik skulle kunna bli ett långsiktigt argument för att fortsätta att använda fossila bränslen som vi gör idag.

Inför COP28-mötet sa du att ett avtal där man lutar sig mot teknik för att fånga in koldioxid. riskerar att minska viljan att investera i tekniska lösningar för att bygga en helt fossilfri ekonomi. Nu har vi ett sådant avtal. Vad tänker du om det?

- Jag tror fortfarande att det kan påverka intresset för att satsa på förnybar teknik. Samtidigt får vi inte glömma att den här kompromissen var en förutsättning för att överhuvudtaget få oljeländerna att ta ett steg i rätt riktning. Vi pratar om att få till en överenskommelse mellan nästan 200 länder, där många sitter på fossila tillgångar som de är helt beroende av, eller som skulle kunna bli en nyckel till deras framtida utveckling. Men om det handlar om ekonomiska argument så kan det visa sig att en storskalig satsning på koldioxidinfångning blir för komplicerad och dyr. Och att det i slutänden blir tydligt, även för oljeländerna, att det är en bättre affär att satsa på helt fossilfria lösningar i stället.

För Sverige räkning då? De senaste åren har vi satsat stort på att en omställning till fossilfri industri är vägen till vår framtida konkurrenskraft. Kommer den strategin att straffa sig med det här nya klimatavtalet?

- Jag tror inte att det här kommer att ändra några strategier. Vi är duktiga i Sverige på att ta fram nya hållbara lösningar. Det skapar stora möjligheter för vår industri och tittar man på den politik som förs i EU:s så är det fossilfria lösningar som gäller. Sedan finns det flera skäl för oss att satsa på fossilfria lösningar. Det är ju inte bara en fråga om klimatet. Det handlar också om miljöfrågor och om geopolitiska aspekter. Till exempel att ta fram fossilfria alternativ som gör oss mindre beroende av enskilda länder i vår omvärlden som sitter på alla resurser idag. 

Om Johan Kuylenstierna

Johan Kuylenstierna är generaldirektör på det statliga forskningsrådet Formas som finansierar forskning kring hållbar utveckling. Han har arbetat med klimatfrågan i över 30 år, bland annat som ordförande i klimatpolitiska rådet och chef för Stockholm Environment Institute.

Johan Kuylenstierna är ledamot av IVA sedan 2020.