Ingrid Carlberg prisas för den ultimata biografin

Vi träffas i Sjögrensbiblioteket på Ingenjörsvetenskapsakademien. Bokskåp klättrar längs väggarna mot det höga taket. De tätpackade hyllorna bakom glas är sprängfyllda med naturvetenskaplig bildning. 10 000 volymer. Ett av Sveriges förnämsta privatbibliotek. I samlingen ingår bland annat bibliofilernas heliga graal: Isaac Newtons ”Philosophiae Naturalis Principia Mathematica”, i förstautgåva.

Eftermiddagen är sen. Ingrid Carlberg har tillbringat dagen med att gräva i arkiven på Kungliga Biblioteket, ett stenkast bort, i Humlegården.

Hon pekar på en sektion i Sjögrensbiblioteket med 17 volymer av ”Bergsbruk svenskt”, ler igenkännande och säger:

– Min pappa var bergsingenjör, liksom hans far, farfar och farfarsfar. Han hade varit mycket stolt över att jag får det här fina priset.

Sjögrensbiblioteket är en donation av professor Hjalmar Sjögren, mineralog, geolog och bergsman. Han gjorde sig ekonomiskt oberoende genom att bland annat jobba för bröderna Nobels stora oljebolag i Baku. Hela sin förnämliga boksamling, uppbyggd under ett liv på resande fot, skänkte Sjögren till den unga akademien för ingenjörsvetenskap. Änkan Anna Sjögren, dotter till Alfred Nobels bror Ludvig, överlämnade samlingen 1928 och än i dag är volymerna sorterade på samma sätt som när de anlände från Nynäs herrgård i Södermanland. Paret Sjögren finns så klart med i Ingrid Carlbergs myllrande och rika berättelse om den store donatorn Alfred Nobel. Anna Sjögren och hennes man blev arvlösa, tog strid, förlikade och drog tillbaka sina anspråk mot dödsboet. Efter två år av hårda strider och bitter kamp var alla hinder från besvikna släktingar undanröjda hösten 1898 och 32 miljoner kronor hade säkrats för Alfred Nobels fem pris ”till nytta för mänskligheten”.

1901 delades de första prisen ut. Nobelpriset, som det kom att kallas, fick en rivstart, blev omsusat och flög på vingar ut över vetenskapsvärlden som ”det stora priset”.

– Prisbeloppen var hisnande från starten. Ett Nobelpris motsvarade då ungefär tjugo årslöner för en professor. Franska vetenskapsakademien var tidens stora prisutdelare. Ett enda Nobelpris var dubbelt så stort som den franska akademiens totala årliga prissumma, säger hon

Författaren och journalisten Ingrid Carlberg har levt med Alfred, som hon kallar honom, i tre och ett halvt års tid för att skriva den ”ultimata biografin över ingenjören, innovatören, entreprenören och den store donatorn Alfred Nobel”. En närmast herkulisk prestation som krävt envist grävande i arkiv över hela världen för att försöka förstå den gåtfulle mannen, hans värld och hans pris.  Idén till biografin fick hon i tunnelbanan under arbetet med sin Augustprisade biografi om Raoul Wallenberg.

 – Det var ganska oromantiskt. Jag ville fortsätta gräva i historien och var sugen på en ny bok. Såg en annons för en utställning om Alfred Nobel på Nobelmuseet. Kollade in vad som skrivits och sålde redan 2011 in idén om en biografi till bokförlaget.

Trots att Alfred Nobel lämnade efter sig oceaner av brev och dokument har det bara publicerats två biografier om dynamitkungen som bygger på originalkällorna. Dessa böcker och skrifter har författats av personer med nära koppling till Nobelstiftelsen. Mycket av det som skrivits senare har hämtat huvuddelen av sin näring från dessa böcker, inte från primärkällor. Det fanns från början en ovilja att släppa in forskare i arkiven. Bilden av Alfred Nobel och hans liv var länge rejält retuscherad. Saker som kunde fläcka den stora donatorns eftermäle rensades bort. I dag öppnas arkiven utan krav på insyn och kontroll över det som skrivs.

Men att gräva i arkiv för att följa Alfred Nobels liv och gärning var en rejäl utmaning jämfört med när hon skrev biografin över Raoul Wallenberg.

– Det är fem länder och det är 1800-talet. Men det som avgjorde saken och gjorde det hanterligt var digitaliseringen av många arkiv.

En avgörande faktor för att dra igång var också att KB tog beslut 2015 att lägga ut digitaliserade gamla dagstidningar.

– Det betydde att jag kunde söka på Nobel, levandegöra tiden och ge ett sammanhang till tiotusentals brev och dokument han lämnade efter sig. När du sitter där på KB är det som att leva på 1800-talet och den tidskänslan skapade jag genom att läsa franska, tyska, amerikanska och framför allt svenska tidningar.

Hon har fått beröm av bland andra historieprofessorn Dick Harrisson för sitt grävjobb. ”Först och främst vilar Carlbergs bok på en jämförelsevis stor forskningsinsats, huvudsakligen utgående från primärkällor”, skriver han i sin recension.

– Den metod jag använder mig av som författare, för att levandegöra en person och en tid, är exakt samma som jag använde som journalist när jag gjorde långa berättande reportage i Dagens Nyheter. Sedan är det här en betydligt mer ambitiös historisk research.

Hon tvekar inte när hon ombeds ranka sitt största arkivfynd. Med hjälp av en rysk researcher, som hon skickade till utvalda arkiv, hittar hon familjen Nobels svenska pass från 1842 i ryska säkerhetstjänstens historiska arkiv i Moskva.

– Det var nog det största skuttet i bröstet. Jag såg till att passen blev extremt väl avplåtade.

Ett annat sådant ögonblick är när hon i Riksarkivet hittar detaljerade fakturor och offerter på inredning till huset på 53, avenue Malakoff i Paris som Nobel köper sommaren 1873.

– Denna rika ungkarl flyttar och så hittar jag den här uppgiften om att i ”chambre de madame” (fruns rum) ska det stå en ”chaise bebe” (babystol). Det är drabbande.

Han förblev ungkarl livet igenom. Dog ensam och barnlös. Men det fanns tre betydelsefulla kvinnor: modern Andrietta, den arton år yngre Sophie som han hade ett förhållande med och Bertha von Suttner som inspirerade och utmanande honom intellektuellt (hon fick Nobels fredspris 1905).

Den gåtfulle Alfreds personlighet fångar Ingrid Carlberg framför allt genom hans omfattande korrespondens.

– Det är i breven och poemen han avslöjar sig mest. Men för att fånga hans person är Alfreds skönlitterära försök en bra källa. Även i affärsbrev kan man hitta små partier som säger jättemycket om honom och ger inblickar i hans liv.

Ingrid Carlbergs bok är en riktig bladvändare. En dramaturgiskt skickligt uppbyggd berättelse, där läsaren får 1800-talets vetenskapshistoria elegant på köpet genom en idéhistorisk resa genom prisområdena: fysisk, kemi, medicin, litteratur och fred (konflikter, maktpolitik, krig och krigshot i Europa). Skickligt byter hon tidsperspektiv när hon i korta avsnitt beskriver sitt energiska rotande i arkiv. Framgångar, såväl som motgångar.

Men grävandet i all ära. Berättelsen är allt för Ingrid Carlberg.

– Researchen är byggstenar för det jag vill berätta. När jag känner att jag har alla byggstenar på plats: känslor, färger, miljöer, riktning och dramaturgi, då kan jag dansa fram med språket. Berätta är det mest lustfyllda jag vet.

Boken har hyllats och lovordats i recensioner när den kom ut förra året, nominerades till Augustpriset 2019 och belönas nu med IVAs pris för vetenskaplighet inom journalistiken - Hans Bergström-priset. Men frågan är så klart vad Alfred Nobel själv hade tyckt om biografin. Det egna biblioteket var omfattande. Ena halvan bestod av romaner som var hans stora passion, andra halvan var facklitteratur i intressanta ämnen.

En gråtrist onsdag 2017, under arbetet med boken, ramlar Ingrid Carlberg över några meningar i ett av hans brev. De sätter igång tankar. Hon kallar det ett dråpslag från huvudpersonen själv: ”Hvem har tid att läsa biografier och hvem kan vara så naiv eller älsklig att intressera sig derför? Det frågar jag mig på fullt allvar.”

– Jag tror att han skulle uppskattat det breda perspektivet. Kanske skulle han tycka att jag krupit lite för nära honom. Han var lite blyg, ganska privat och bjöd inte så mycket på känslor och sin person, säger hon.

Den sista frågan till Ingrid Carlberg är självklar. Vad gör du nu på KB?

– Samlar byggstenar till nästa berättelse, lite hemlig än så länge. Men det blir inte en biografi den här gången. 

Juryns motivering

Biografin ”Nobel – Den gåtfulle Alfred, hans värld och hans pris” är en enastående prestation. Med mobilisering av all sin förmåga från många år som undersökande och berättande journalist har Ingrid Carlberg skrivit den ultimata biografin över ingenjören, innovatören, entreprenören och den store donatorn Alfred Nobel.

Via envetet grävande i arkiv i många länder har hon fått fram förbluffande mycket av nya fakta om den svensk som mer än någon annan lyser över världen. Motivkretsen bakom Nobels donation står betydligt klarare efter Carlbergs bok. På ett skickligt sätt har Ingrid Carlberg också skildrat den tid av vetenskapliga och teknologiska genombrott som Alfred Nobel levde i och bidrog till. Entreprenörens/innovatörens möda genom motstånd och motgångar berättas så att den känns för läsare 150 år senare.