Rapport: Metaller och mineral för en hållbar utveckling och stärkt konkurrenskraft
Säker tillgång på metaller och mineral är avgörande för att klara omställningen till ett fossilfritt och konkurrenskraftigt samhälle. I denna slutrapport från IVAs projekt Vägval för metaller och mineral presenteras en rad konkreta förslag till regeringen, som kan ligga till grund för en ny svensk mineralstrategi.
Det är mycket viktigt att Sverige snabbt accelererar Europas arbete med att bli mer självförsörjande när det gäller metaller och mineral.
- Europa är idag alldeles för beroende av ett fåtal bolag och länder utanför EU som kontrollerar mineraltillgångar och värdekedjor, säger Elisabeth Nilsson, styrgruppsordförande för projektet som tagit fram rapporten.
Vägval för metaller och mineral
IVA vill genom projektet Vägval för metaller och mineral bidra med konkreta förslag på hur Sverige kan bidra till försörjningen av metaller och mineral och samtidigt stärka svensk och europeisk konkurrenskraft. I denna slutrapport presenteras sex vägval, med tillhörande rekommendationer.
- Sverige bör ta en ledande roll i Europas försörjning av metaller och mineral.
- Stärk svensk gruv-, gruvteknikoch återvinningsindustri.
- Förenkla för återanvändning och materialåtervinning.
- Skapa nya internationella strategiska samarbeten och stärk de befintliga.
- Utveckla och effektivisera tillståndsprocesser och verktyg för att hantera mål- och intressekonflikter.
- Satsa brett på kunskap, forskning och innovation om metaller och mineral.
Förslag och rekommendationer
I rapporten föreslås bland annat:
- Skapa ett EU-gemensamt expertorgan för uppföljning av Critical Raw Materials Act (CRMA) med placering i Sverige.
- Sverige bör ta en aktiv roll i EU:s strategiska internationella samarbeten för att säkra värdekedjorna och bli mindre beroende av enskilda länder och bolag.
- Säkerställ att investeringar i gruvor inkluderas i EU:s gröna taxonomi.
- Inrätta ett nationellt kunskapscenter i Sverige för att tillhandahålla kompetens genom hela värdekedjan från utvinning till förädling och återvinning av metaller och mineral.
- Sverige bör utnyttja sina geologiska förutsättningar och sitt tekniska kunnande för att bryta och utvinna fler kritiska metaller och mineral.
- Stimulera tillgång och efterfrågan på återvunnet material och anpassa regelverk så att återvinning och återanvändning ökar.
- Gör det mer attraktivt för utländska bolag att prospektera i Sverige.
- Öka den ekonomiska ersättningen till kommuner som påverkas av utvinning av metaller och mineral eller andra industriella investeringar.
- Ge tydligare riktlinjer för hur nationella prioriteringar ska tillämpas i miljöprövningar och kommunernas beslut om markanvändning.
Ökad efterfrågan på metaller och mineral
Efterfrågan på metaller och mineral bedöms öka kraftigt, men det råder stor osäkerhet om storleksordningen och vilka metaller som kommer att vara mest kritiska. Det krävs stora satsningar på cirkulära flöden, men eftersom efterfrågan på många metaller och mineral bedöms mångdubblas de kommande decennierna kommer återvinning inte kunna täcka behoven.
Faktorer som ökar efterfrågan:
- Befolkningstillväxt
- Höjd levnadsstandard, ekonomisk tillväxt
- Urbanisering (byggnader, infrastruktur m.m.)
- Elektrifiering (batterier, digital teknik, värmpumpar, elmotorer m.m.)
- Fossilfri elproduktion (vindkraft, solkraft, kärnkraft m.m.)
- Utbyggnad av elnäten.
Faktorer som dämpar efterfrågan:
- Teknikutveckling
- Ökad resurseffektivitet
- Alternativa material och lösningar
- Ändrade konsumtionsbeteenden
- Cirkulära flöden (förlängd produktlivslängd, återanvändning, återtillverkning, materialåtervinning).
- Substitution med alternativa material.
Hur cirkulär är världen generellt?
Varje år används cirka 100 miljarder ton råmaterial i världen. Av dessa 100 miljarder ton utgör återvunnet (sekundärt) material endast 7,2 procent (Circle Economy, 2023). Globalt har den procentuella andelen minskat successivt sedan 2018 trots att mer återvinns. Det beror på att utvinningen av primära material ökat ännu mer i takt med ett ökat behov.
Circularity Gap Report (Circle Economy, 2023) betonar vikten av att använda mindre, använda längre, använda igen/återvinna och efterlikna naturliga kretslopp genom att exempelvis fasa ut skadliga material och processer och ersätta dem med förnybara resurser som exempelvis biomassa. Siffrorna ovan rör samtliga resurser men samhällskritiska metaller och mineral ingår.
I Sverige pratas mycket om cirkulär ekonomi, men vi är till stor del kvar i det linjära systemet och har samtidigt en hög konsumtion (RISE & Circle Economy, 2022).
Samtidigt står utvinning och bearbetning av naturresurser för mer än 55 procent av de totala globala utsläppen av växthusgaser samt för mer än 90 procent av den landbaserade förlusten av biologisk mångfald. Även här ingår samtliga naturresurser, inte bara metaller och mineral (United Nations Environment Programme, 2024).
