Rapport: Naturvetenskaps- och teknikprogrammet – för vem och var?
En jämförelse mellan kommuner och över tid. I rapporten presenteras statistik om elever som läser naturvetenskaps- och teknikprogrammen på gymnasiet. Rapporten återger statistik på nationell, läns- och kommunnivå. Statistiken analyseras med avseende på medianinkomst och utbildningsnivå i kommunerna, könsfördelning på programmen och utbildningsnivå hos föräldrarna. För att bättre förstå vilka faktorer som kan förklara den variation som finns görs även nedslag i kommuner som utmärker sig i statistiken.
Rapporten visar bland annat:
- Sammantaget läste 21,2 procent av gymnasieeleverna på naturvetenskaps- och teknikprogrammen läsåret 2021/22. Motsvarande andel läsåret 2013/14 var 20,0 procent.
- Andelen elever på naturvetenskapsprogrammet har ökat från 12,5 procent läsåret 2013/14 till 12,6 procent läsåret 2021/22. Andelen elever på teknikprogrammet har ökat från 7,5 till 8,6 procent mellan samma år.
- Andelen elever på naturvetenskaps- och teknikprogrammen varierar stort mellan svenska kommuner (mellan 1,2 och 26,2 procent för naturvetenskapsprogrammet och mellan 0,5 och 17,0 procent för teknikprogrammet). Vissa kommuner uppvisar även stora förändringar över tid.
- Andelen elever på programmen har visst samband med både medianinkomst och genomsnittlig utbildningsnivå i kommunerna, där kommuner med en högre genomsnittlig medianinkomst och en högre andel personer med eftergymnasial utbildning uppvisar en högre andel elever på de två programmen. Tydligast är mönstret för naturvetenskapsprogrammet. I rapporten görs nedslag i kommuner som bryter detta mönster.
- Andelen tjejer på teknikprogrammet är i Sverige 19 procent läsåret 2021/22, men variationen är stor mellan kommuner (mellan 8 och 37 procent). Även här görs i rapporten nedslag i kommuner som utmärker sig och har en högre andel tjejer på teknikprogrammet.
Avsikten med rapporten är att skapa en grund för en saklig diskussion om hur och varför intresset för naturvetenskaps- och teknikprogrammen på gymnasiet skiljer sig åt mellan kommuner. Genom att analysera tillgänglig statistik för olika gymnasieprogram över tid tillsammans med faktorer som medianinkomst och utbildningsnivå identifierar vi kommuner som utmärker sig i statistiken och gör nedslag i dessa.
Rapporten är framtagen inom IVAs projekt Framtidens kunskapssamhälle, och författad i samarbete med organisationen Vetenskap & Allmänhet.
