Så ökar vi nyttiggörandet av svensk forskning

Tydligt behov av en nationell samlingsplats

I maj 2022 lanserades projektet R2B IVAs fjärde 100-lista, på temat Teknik i mänsklighetens tjänst. 100-listan har kommit att utgöra kärnan i projektet, och vi kan nu se tillbaka på fyra år av ett enormt engagemang för att gemensamt bidra till fler framgångsrika samarbeten kring forskningsresultat som utmynnar i innovationer eller affärsutveckling som stärker vår konkurrenskraft och bidrar till en positiv samhällsutveckling. Behovet av en nationell samlingsplats kring nyttiggörande av forskning är tydligt, och att R2B genom att engagera ett stort antal aktörer har lyckats skapa förutsättningar för det är unikt i sitt slag.

Att Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) har varit en mötesplats för Sveriges framtid i över 100 år är naturligtvis en nyckel till att vi lyckats. En annan har varit vår strategi att lära genom att göra. Tack vare ett arbetssätt där vi hela tiden tillgodogjort oss nya kunskaper och insikter har vi hittat fram till fungerande verktyg och aktiviteter för att minska gapet mellan forskning och affär. Rätt använda är jag övertygad om att de kommer att bidra till ökad kunskapsöverföring och ökad innovationskraft för Sverige. Jag ser mycket fram emot att följa fortsättningen på det arbete vi inlett tillsammans. Mycket återstår, men vi har kommit en bra bit på väg.

Marianne Dicander Alexandersson, Ordförande i styrgruppen Research2Business

10 centrala insikter

Utkomsten och utvärderingarna av de aktiviteter som genomförts i projektet bekräftar hypotesen att synliggörande av forskning leder till mer kunskap, ökad samverkan och nyttiggörande. Research2Business har genererat ett antal bekräftande och nya insikter, och fördjupad kunskap, om:

• De utmaningar som behöver hanteras för att effektivisera nyttiggörandet av den forskning som bedrivs på svenska lärosäten.
• De möjligheter som finns att effektivisera nyttiggörande genom riktade aktiviteter, rätt stöd och nya kommunikationsvägar.

1. Många forskningsprojekt på svenska lärosäten har potential för nyttiggörande.

2. Mindre lärosäten är inte sämre på forskning med potential för nyttiggörande.

3. Många forskare har intresse av nyttiggörande i samverkan med näringslivet – men har behov av bättre kunskap om hur.

4. Akademins attityd till nyttiggörande av forskning och samverkan med näringslivet är inte enbart positiv.

5. Stödfunktionerna har svårt att nå fram till forskarna.

6. Näringslivet och akademin har olika fokus och perspektiv.

7. Näringslivet har intresse av forskning – men har ibland svårt att nå den.

8. Kunskapsutbyte efterfrågas – men naturliga mötesplatser saknas.

9. Samverkan höjer forskningsnivån – och är vanligare vid mindre lärosäten.

10. Sverige är ett litet land – nationella insatser är nödvändiga.