Tillväxtmedicin för kliniska studier
Slutrapport från IVAs projekt Prövningar för svensk medicin (2012-14), ett handlings- och resultatinriktat projekt med tydliga målbilder för ökad samverkan, förbättrade incitament, förstärkt infrastruktur och förenklade regler kring kliniska prövningar i Sverige.
Kliniska studier är en av grundpelarna i medicinskt utvecklingsarbete. I den kliniska verksamheten studeras bland annat effekterna av läkemedel, medicintekniska produkter och utrustningar, diagnostiska och nya behandlingsmetoder.
Det är för patienternas bästa som det medicinska utvecklingsarbetet bedrivs. Patienter med obotliga eller svårbehandlade sjukdomar kan få en chans till tillfrisknande eller möjlighet att hålla sjukdomen i schack. Nya preventiva metoder kan leda till bibehållen eller förbättrad hälsa för befolkningen och förbättrade terapier och behandlingsmetoder är av avgörande betydelse för sjukvårdens utveckling, effektivisering och för samhällsnyttan. Men under många år har utrymmet för kliniska studier successivt trängts undan i hälso- och sjukvården, till förmån för sjukvårdsproduktion. Detta har tydliga konsekvenser för företagsstudierna, som under perioden 2007–2013 har sjunkit i antal från 352 till 218 per år. För de akademiska studierna finns däremot inte samma trend, under perioden 2007–2013 har dessa fluktuerat mellan 66 (år 2010) och 95 (år 2011)1. Hälso- och sjukvårdens egna studier har alltså inte minskat på samma sätt som företagens. Detta indikerar att förutsättningarna för kliniska studier är sådana att Life Science-industrins intresse för Sverige falnar.
En lika central del i vår problembeskrivning är att näringslivets totala FoU-investeringar i Sverige har minskat från 3 procent av BNP år 2001 till 2 procent av BNP år 2011. I reda pengar motsvarar det en minskning på 35 miljarder. Life Science-sektorn är inget undantag, där antalet anställda kulminerade 2006 med över 45 700 anställda för att 2012 ha sjunkit till knappt 40 8003.
Drivkrafterna att arbeta för en förändring av denna trend kommer från många håll. Riksdagen och regeringen är eniga om att Sverige ska ha en tätposition inom Life Science. Samtliga inblandade aktörer inom sjukvård, akademi, Life Science-industri, myndigheter och politiker på alla nivåer är ense om vikten av att återta en tätplacering för förmågan att bedriva framgångsrika kliniska studier, för patienternas och samhällets bästa.
För att vi ska kunna behålla och stärka vår plats har under projektets gång en rad förbättringsområden identifierats. Vi behöver också gemensamt bli bättre på att använda de resurser som finns. Om den patientnära forskningen stärks inom hälso- och sjukvård, läggs grunden för bästa tänkbara vård och omhändertagande för patienten. Samtidigt stärker vi både våra universitet och de företag som är verksamma i Sverige. Det ger en god grund för Sverige att flytta fram positionerna inom Life Science.
Inom två områden är förändringar särskilt viktiga för att vända den nedåtgående trenden. De berör dels det praktiska genomförandet av kliniska studier i Sverige, dels incitamenten för individer, organisationer och huvudmän att driva, premiera och delta i kliniska studier.
Vi föreslår därför att:
- Skapa en nationell samordning och förstärk infrastrukturen. På regional nivå måste existerande centrum förstärkas och utvecklas, och arbetet på de lokala klinikerna måste underlättas. Skapa en informationsplattform för kliniska studier som underlättar kontakten mellan patienter, forskare, prövare och finansiärer. Informationsplattformen ska även möjliggöra öppna jämförelser av forskningsaktivitet och resultatens implementering i sjukvården.
- Stärk incitamenten för kliniska studier. Det måste skapas karriärvägar för kliniskt aktiva forskare. En stärkt infrastruktur på lokal nivå är ett incitament för kliniska studier. Slutligen måste det skapas ett kunskapsunderlag dedikerat till sjukvårdshuvudmännen, som de också använder för att utveckla och förbättra sin verksamhet.
När dessa förslag är genomförda blir det lättare att bedriva kliniska studier och de blir ett självklart och efterfrågat inslag i utvecklingen av sjukvården. Dessa åtgärder tillsammans med många andra påbörjade aktiviteter inom vård, myndigheter, akademi och Life Scienceindustrin, kommer att kunna ge svenska medborgare en jämlik vård i världsklass. Dessutom skapas förutsättningar för tillväxt i näringsliv och excellens inom akademi inom Life Scienceområdet.