Vetenskapligt kapital med fokus på teknik och naturvetenskap
Rapporten introducerar det engelska begreppet science capital som på svenska översatts till naturvetenskapligt och tekniskt kapital eller vetenskapligt kapital, med fokus på teknik och naturvetenskap. Rapporten omfattar även en omvärldsbevakning inriktad på Storbritannien, EU och de nordiska länderna.
Ju mer naturvetenskapligt och tekniskt kapital ungdomar har, desto troligare är det att de vill studera vidare inom naturvetenskap och teknik och att de identifierar sig med ämnena.
Vetenskapligt kapital beskriver vad en individ behöver behärska och omges av för att kunna känna sig hemma inom naturvetenskap och teknik eller kanske tänka sig en karriär inom dessa områden.
Ditt vetenskapliga kapital består kortfattat av vad du kan (kunskap), vad du tycker (attityder), vad du gör (exempelvis konsumtion av nyheter eller kultur) samt vilka du känner eller känner till (nätverk och förebilder).
Science capital har sin grund i det brittiska ASPIRES-projektet. Under fyra år följde forskarna, via enkäter och intervjuer, brittiska elever i åldrarna 10–14 år med syftet att förstå hur ungas framtidsplaner formas. Särskilt fokus låg på vad som får unga att överväga en karriär inom naturvetenskap. Projektet har sedan följts upp av ASPIRES2 och ASPIRES3. Begreppet science capital har också vidareutvecklats i projektet Enterprising Science.
I våra nordiska grannländer görs stora satsningar både på forskning kring vetenskapligt kapital och hur kunskapen kan tillämpas. I OECD:s strategiska rapport PISA 2024 finns rekommendationer kring hur science capital blir en del av det som kommer att mätas vid nästa PISA-undersökning 2025 som har fokusområde science. Detta innebär att området behöver ägnas större intresse även i Sverige.
Arbetsgruppen inom IVAs projekt Framtidens kunskapssamhälle rekommenderar att Sverige, för att kunna stärka landets vetenskapliga kapital, till en början bör genomföra en storskalig undersökning av fördelningen av naturvetenskapligt och tekniskt kapital anpassad efter våra nationella förutsättningar. Detta skulle kunna genomföras med ASPIRES-studierna som modell som Danmark, eller med Finlands breddade fokus på vetenskap och vetenskapligt grundat beslutsfattande.
