Staten måste ta större ansvar för digitalisering av välfärden
Digitaliseringen av välfärdstjänsterna går för långsamt. Det hotar både kvalitet och tillgänglighet inom vård, skola och omsorg. Staten behöver därför skapa en struktur som stimulerar privata och offentliga aktörer att höja tempot i arbetet. Det slår Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) fast i en ny rapport.
– Hittills har staten inte utövat det ledarskap som krävs när det gäller digitaliseringen av vår välfärd. Varken demografi, ekonomi, folkhälsa eller tillgång på arbetskraft tillåter att vi driver välfärdstjänsterna på samma sätt som idag, säger Peter Larsson, IVA-ledamot och ordförande för IVA-projektet Digitalisering – möjliggörare i framtidens välfärd, som tagit fram rapporten.
Genomför en statligt initierad digitaliseringssatsning
Digitalisering av välfärdstjänster kräver samordning och resurser. Sveriges förvaltningsmodell innebär att många aktörer samtidigt ska vilja, ha resurser och tillräcklig kompetens för att genomföra nödvändiga förändringar. När det gäller digitalisering har förändringarna gått för långsamt. Eftersom digital teknik är nödvändig för att behövliga verksamhetsförbättringar ska komma tillstånd måste staten ta initiativ, vilket också omfattar riktade medel, för att höja tempot och kvaliteten i digitaliseringen.
Viktigt att nyttja möjligheterna med AI och maskininlärning
Användning av stora datamängder med hjälp av AI och maskininlärning skapar nya möjligheter som ökar kvaliteten och tillgängligheten i välfärdstjänsterna. För att utnyttja den nya potentialen måste det bli möjligt att använda persondata i många system. Ofta går detta inte idag. Därför behöver vi skynda på arbetet med att skapa en digital infrastruktur som gör det möjligt att använda gemensamma data i olika applikationer. Arbetet har påbörjats i statlig sektor, men det går för långsamt och varken regioner, kommuner eller privata företag är tillräckligt engagerade.
– Det juridiska regelverket kring personuppgifter behöver kunna hantera den snabba digitala utvecklingen. Lagar och regler måste kunna hantera balansen mellan individens rätt till integritet och samhällets behov av att använda data i exempelvis medicinsk forskning. Idag väger det över för mycket åt individen. Det innebär att vi missar många möjligheter till förbättringar inom vård, skola och omsorg, säger Peter Larsson.
Digitalt utanförskap hotar välfärdstjänsternas legitimitet
Grunden i välfärdssystemet är att alla ska garanteras tillgång till välfärdstjänster av god kvalitet. Digitaliseringen innebär dock att det krävs tillgång till viss teknisk utrustning och kunskap för att kunna använda tjänsterna. Ofta exemplifieras det digitala utanförskapet med äldre som inte vill eller kan använda den nya tekniken. Men andra aspekter av det digitala utanförskapet finns också. Vilka regler och tjänster krävs för att grupper med funktionsvariationer ska få likvärdig tillgång till välfärdstjänster? Hur ska den som inte kan eller vill skaffa sig en bredbandsuppkoppling via en kommersiell aktör få tillgång till de digitala tjänsterna?
– Det är viktigt att alla kan använda välfärdstjänsterna. Vi föreslår därför att regeringen tillsätter en snabbutredning som kan ta fram förslag på åtgärder för att minska det digitala utanförskapet, säger Peter Larsson.