Toppkompetens - att flytta norrut behöver inte vara raketforskning

Studentrådets projekt Toppkompetens syftade till att kartlägga och sammanställa ungas syn på att flytta till och arbeta i Norr- och Västerbottens län. Kartläggningen gjordes kvantitativt, genom en enkät till nuvarande ingenjörs- och ekonomistudenter, samt kvalitativt genom semistrukturerade intervjuer med nyutexaminerade (med mindre än tre års arbetslivserfarenhet).

Resultaten användes som grund för ett digitalt panelsamtal med experter från tre olika discipliner (politik, utbildning, näringsliv/industri) och en nyutexaminerad: Karin Östman (nyutexaminerad entreprenadingenjör, BDX), Dieter Müller (vice rektor, Umeå Universitet), Peter Larsson (samordnare, regeringen) och Torbjörn Ottosson (processingenjör, ABB).

Sammanfattning

Första halvan av panelsamtalet handlade om strategier för att få unga att vilja flytta till Norr- och Västerbottens län, medan den andra halvan behandlade långsiktiga aspekter som möjligheter att få människor att vilja stanna kvar i regionen.

Personlig koppling och kulturgeografi

Forskning visar att majoriteten av de som flyttar till en ny bostadsort har en tidigare koppling till staden. Att ha vänner eller familj i närheten, eller åtminstone ha varit på besök i staden ökar sannolikheten för att flytta dit. Kommuner bör därför satsa på turism och marknadsföring.

Kommunikationer, pendling och hybridformat

Våra resultat visade att kommunikationsmöjligheter spelar en viktig roll för att överväga att flytta till Norr- och Västerbottens län. Att enkelt och snabbt kunna ta sig till storstäderna anses viktigt för att inte känna sig avskärmad från övriga delar av Sverige. Norrbotniabanan är ett stort projekt som innebär bättre tågkommunikationer söderut och kan vara en av nycklarna i transportfrågan.

Synen på pendling och hybridformat är positiv. De tillfrågade studenterna och nyexaminerade kunde tänka sig pendla så länge avståndet inte var alltför långt (cirka 1,5h enkel väg) och de var mer öppna för dagspendling än för veckopendling. Att arbeta på distans anses också en frihet så länge det även finns möjlighet att träffa sina kollegor regelbundet och känna samhörighet.

Semantisk distansering

Något som lyftes under samtalet var den omedvetna distansering som används i samtal om satsningarna och om regioner i allmänhet. Att referera till ”de i norr” eller liknande kan skapa en negativ uppdelning av såväl landet som invånarna, där huvudstaden automatiskt blir referenspunkt och kan bidra till att övriga delar upplevs avlägsna. Här är lösningen inte att försöka bli som storstäderna utan istället att fokusera på det som gör Norr- och Västerbottens län sällsynt.

Möjligheter och utmaningar

Investeringarna som nu görs är en unik möjlighet för Sverige både nationellt och internationellt. De tillför en nyväckt stolthet när de övre regionerna moderniseras och framhävs som innovativa och hållbara. Städer som tidigare haft en ökande arbetslöshet visar nu en omvänd trend och satsningar såsom T25 och MindDig görs för att täcka det ökande behovet av kompetent personal. Utmaningarna är bland annat att bygga upp samhället på ett långsiktigt hållbart sätt och se till så att det finns attraktiva livsmiljöer, nödvändiga stödfunktioner och samhällsplanering för att tillfredsställa alla målgrupper.

Något som diskuterades var att rekrytera i gränssnittet, det vill säga att nå ut till personer med rätt profil professionellt men även personligt (exempelvis att personen uppskattar att vara ute i naturen). På så sätt attraheras personer med en inställning om att stanna kvar, och det går att undvika att bli beroende av arbetskraft som flygs in och ut. 

Fånga lokal kompetens

En viktig del av samtalet kretsade kring att ta tillvara på studenter redan under studietiden och att tydliggöra vilka karriärmöjligheter som finns i närområdet. Att erbjuda sommarjobb och extrajobb ger en känsla av tillhörighet till studieorten och ökar sannolikheten att stanna kvar efter examen. Studenterna upplevde inte att det var svårt generellt att hitta relevanta jobb efter examen, utan förlusten ligger hos företagen om de missar att fånga kompetensen innan de nyutexaminerade flyttar tillbaka till sina hemstäder.

Kopplat till detta diskuterades även så kallade fast tracks för att snabbt utbilda och onboarda ny personal, men även vidareutvecklingsjobb och livslångt lärande. En utveckling i sitt jobb behöver inte betyda att flytta på sig utan befintlig kompetens behöver värdesättas och utnyttjas. I denna omställning är det inte endast nischad personal som söks utan det kommer behövas en bred rekrytering inom alla samhällsfunktioner. I början kan denna kompetensförsörjning vara utmanande volymmässigt men allt eftersom kommer det växa av egen kraft och rulla på.

Projektgruppens medlemmar

• Mette Barten, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
• Evelina Dannert, Kungliga Tekniska högskolan
• Emelie Detert, Linköpings universitet
• William Eulau, Uppsala universitet
• Louise Karsten, Lunds tekniska högskola
• Estelle Lohm, Linköpings universitet