Utbildning i entreprenörskap viktigt för ett hållbart samhälle
Kan entreprenörskap inom högre utbildning lösa dagens stora hållbarhetsutmaningar? Hur skapas rätt förutsättningar för att öka antalet entreprenörer med hållbarhetsfokus i universitetsnära miljöer? IVAs Entreprenörskapsakademi lyfte dessa frågeställningar under en konferens inom ramen för NordSEnt – Nordic Sustainable Entrepreneurship Network.
Professor Colette Henry, Dundalk Institute of Technology, inledde och presenterade sin egen definition av entreprenörskap: att känna igen möjligheter där ingen annan ser några.
- Den entreprenöriella processen uppstår precis i början, när det inte finns någonting, då allt känns som kaos, motsägelser och förvirring, sade Colette Henry.
Denna komplexa situation kan lättare hanteras om man har rätt verktyg, och här spelar entreprenörskapsutbildningen en mycket viktig roll. Henry anser att entreprenörskap kan läras ut, och att alla kan tillgodogöra sig de entreprenöriella kompetenser som behövs i en komplex värld.
- Men det behövs strukturella förändringar i form av ett starkt ledarskap för att öka fokuset på hållbarhet i entreprenörskapsutbildningen – och på lärosätena. Det är också viktigt att sträva efter samskapande och partnerskap, sade Henry.
Att utgå från de globala målen för hållbar utveckling fungerar ofta bra i undervisningen. Men målen är satta på en övergripande nivå, och det kan kännas svårt för studenterna att veta hur de ska agera för att lösa hållbarhetsutmaningarna.
- Men genom att bryta ner målen i mindre områden och utgå från studenternas vardagsliv blir det lättare att förstå och se lösningar, sade Henry.
En av frågeställarna i publiken tog upp att samtidigt som entreprenörskap ska vara en lösning på de stora hållbarhetsutmaningarna sägs 100 företag vara ansvariga för det mesta av världens miljöföroreningar. Vad kan vi göra åt den situationen?
- Bjud in dessa företag till lärosäten och låt studenter på masternivå adressera problemen och ge förslag för att hitta lösningar, föreslog Colette Henry.
Axplock från konferensen
Konferensen innehöll många presentationer och två paneldebatter med representanter från akademin, ekosystemet runt lärosätena och näringslivet. Flera frågor och teman lyftes fram.
Det är viktigt att ta vara på den kunskap och de verktyg som andra lärosäten har utvecklat - uppfinn inte hjulet varje gång. Det finns oerhört mycket verktyg tillgängliga som fritt kan användas i entrepenörskapsutbildningen. Använd dem och ge uppskattning till upphovsmakarna. På det sättet blir alla nöjda.
De mest kompetenta studenterna har ett mycket stort inflytande. De ser oftast hållbarhet som mycket viktigt och väljer i stor utsträckning att arbeta på företag med hållbarhetsfokus.
- Det sätter press på företag som vill rekrytera de studenterna. Företagen bör fokusera på hållbarhet för att ses som en attraktiv arbetsplats, sade Tobias Fredberg, Chalmers.
Lovisa Berglund studerar vid Chalmers och var ordförande i IVAs studentråd åren 2020/2022. Hon pekade på problemet med det stora fokuset på att utbilda de unga till att lösa hållbarhetsproblemen, eftersom det tar tid innan de kan komma ut och verka i arbetslivet.
- Eftersom det är kris borde vi agera för att först lösa de akuta hållbarhetsproblemen och sedan utbilda studenterna - eller åtminstone göra båda sakerna samtidigt, sa Berglund.
Resultaten från projektet NordSEnt
Under konferensen lanserades en rapport med förslag på hur rätt förutsättningar för hållbart entreprenörskap i universitetsnära miljöer skapas. Några av rekommendationerna i NordSEnts rapport:
- Det är viktigt att inkludera hållbart entreprenörskap i nya strategier och syften på organisationsnivå på lärosäten.
- Integrera hållbarhet i utbildningsprogrammen, inte som enskilda kurser eller moment. Se till att utbildningen är inriktad på handling. Lära genom att göra är centralt.
- Samarbeta och ingå partnerskap med kringliggande näringsliv och företag. Låt studenterna arbeta med cases – fallstudier – som är relevanta för dem.
- Fokusera på teambaserat och multidisciplinärt lärande. Se till att teamen är blandade avseende kön, etnicitet etc. - och gärna med olika discipliner representerade.
- Om lärarna arbetar i team kan de dra nytta av varandras olika kompetenser, vilket ger möjlighet att skapa en djupare förståelse för komplexa frågor.
- Forskningsfinansiärer efterfrågar hållbarhet och forskningen avspeglas i undervisningen. Ett ökat fokus på hållbarhet i lärosätens forskningsprojekt leder i förlängningen till att studenterna blir mer engagerade i hållbarhetsfrågor.